Dagens låghistaminpizza och dagens märkliga fynd i degdisken

Jag är den första att erkänna att jag skulle välja genvägar som halvfabrikat ibland om det bara ginge. Det gör det i regel inte eftersom dessa alltid innehåller något som krockar med histamin och/eller histaminfrisättning. Idag hade kidsen önskat sig pizza till middag. Det var inte igår vi gjorde pizza så så fick det bli. När jag traskade runt på Ica för att köpa ingredienser kom jag förbi hyllan med färdig pizzadeg. En ny sort visades – glutenfri. Jag tänkte att den väl innehåller jäst och bös som allt annat men att titta kostar ju inget. Jag såg texten: “Vår nya pizzadeg är enbart gjord på rismjöl.” Fantastiskt tänkte jag – tills ögat vandrade vidare till innehållsförteckningen. Det var då inte bara rismjöl. Rismjöl står inte ens som första ingrediens. Riktigt dåligt och jag förstår inte varför man ljuger om något sånt när bevisen finns direkt bredvid…

Pop bakery - falsk produktinformation

Men, men. Vid det här laget är man ju van vid att man sällan kan välja den enkla vägen som vi gjorde en egen pizzabotten. Som vanligt. Jag brukar improvisera lite vad gäller pizzadegen, som när jag gjorde botten av en kesosmörgås eller som den jag gjorde i en form. Idag körde vi denna variant:

Gluten free egg free yeast free pizza

4 dl rismjöl
1,5 dl potatismjöl
0,5 dl pofiber
2 tsk bakpulver
1 nypa salt
3 dl mjölk av det slag du tål (eller vatten)
2 msk olivolja

Blanda ihop allt och låt stå lite. Fördela med en slickepott på ett bakplåtspapper och grädda i ca 10 minuter vid 200 grader. Ta ut, nagga och lägg på sås och topping, grädda sedan tills osten fått fin färg, 10-15 minuter.
Den blev krispig men inte stenhård – jättegod!

Det måste inte alltid vara tomatsås på pizza. Idag tog jag lite olivolja (DAO-boost) i ett glas och blandade i lite hackade superörter och en pressad vitlöksklyfta. Detta ringlade jag över pizzabotten och fördelade med en bakpensel. Sedan la vi på gula tomater, gul paprika (någon gång dessa dagar ska jag testa röd men det är ett annat tema), zucchini, majs och broccoli och en massa ost.


Snabb låghistaminglass utan glassmaskin

Sommar och glass är ju en måste-kombination men som med allt annat i histamindjungeln är köpeglass ett stort problem. De flesta går bort pga histaminfrisättande innehåll, det är smaktillsatser, citrus, soja, karragenan,… Är man hemma är det dock hur enkelt som helst att göra egen glass. Man kan göra egen bananglass om man tål banan, smaksatt med körsbär t ex och man kan göra sorbet genom att mixa frysta bär och frukter. Idag gjorde jag mangoglass. Mango är en “tveksam 1a” på SIGHI (det står alltså så), den tåls i regel bra. Den har dessutom en DAO-boostande effekt men med det sagt så kan man ta vilken fryst frukt som helst.

Om man inte tål mjölkprodukter kan man ta kokosgrädde istället och om man vill ha en mindre krämig, mer sorbetig konsistens går det lika bra med bara vatten men då får man anpassa mängden. Jag skulle då börja med 1 msk vatten och sen tillsätta mer allt efter som det behövs, om det behövs.

Sötningen är inget måste, jag tog lite honung eftersom jag trodde att det kanske blir för surt utan. Kan inte säga att jag smakade den så jag vet inte om den gjorde till eller från.

DAO-boosting mango icecream

1 portion
125 g mango från frysdisken
2 msk turkisk yoghurt
1 tsk honung

Mixa med stavmixer och ät direkt.

Man kan som sagt göra denna glass spontant. Om man får för sig att: “Jag måste ha glass NU!” så har man en färdig portion på mindre än 5 minuter. Glassen är äggfri, den går att göra mjölkfri, den är glutenfri och fri från tillsatser. Man kan anpassa smaken till sina behov, välj den frukt/de bär ni tål. Och: den är SÅ god! Win-win-win!


Favoritfrukosten med lite histamintänk

Detta är min favoritfrukost just nu. I en tidigare variant gjorde jag den med hampafrön men nu är vi inne på att lägga till mandlar lite här och där så nu blev det så. Mandlar är en 1a och “tåls bra i små mängder”. Enligt SIGHI kan de orsaka sömnbesvär men det har jag inte märkt något av. De är en bra källa till histaminsänkande magnesium som vi nu har testat att introducera ett tag, och det har gått jättebra.

Så länge man inte har problem med mjölkprodukter rent allmänt tåls Keso/cottage cheese, som är en grynig färskost, i regel också bra så länge man – som alltid – väljer naturella produkter. Om man vill titta på SIGHI så listas inte cottage cheese, men däremot farmer’s cheese (som är pressad cottage cheese) och den är 0ad.

Äpple kan vara lite lurigt under pollentider eftersom en del korsreagerar på äpple. Och för det måste man inte vara mätbart pollenallergisk. Som histaminintolerant är man ofta “bara” överkänslig – man får allergiliknande reaktioner av pollen och korsallergen utan att man kan konstatera allergi via allergiprov. I början av pollensäsongen fick Lillebror plötsligt och för första gången starka reaktioner på äpple men nu fungerar små mängder. Till honom gör jag denna frukost dock fortfarande med päron istället för äpple, så det kan vara en idé om du tål päron bättre. Då är ett tips också att ta kardemumma istället för kanel, för päron + kardemumma = sant. 😀

Cottage cheese with apple for quercetin and almonds for histamine lowering magnesium

1 grönt äpple, tärnat
2-3 sötmandlar
150 g keso
lite ceylonkanel (inte cassiakanel)

Skala äpplet om du vill, jag låter skalet sitta på eftersom det ofta är direkt under skalet som de mastcellsstabiliserande quercetinnivåerna är högst. Dessa sjunker visserligen under uppvärmning men jag inbillar mig att om de är höga från början borde en del finnas kvar.

Tärna äpplet och pudra med kanel (inte cassiakanel). Mikra i 1-2 minuter.

Lägg så mycket cottage cheese som du vill ha i en skål, fördela de varma äppeltärningarna ovanpå och toppa med några hackade mandlar.


Dubbelplättar till fikakorgen

Idag var det dags för skolavslutning! Storasyster slutade 1an och Lillebror och jag var så klart på plats och lyssnade på barnens och pedagogernas avslutningsshow. Det var synd att det blåste så kallt men vi avnjöt vårt medhavda fika ändå. Vanligtvis kör vi på glutenfria pannkaksrullar med sylt när vi ska ha med fika/matsäck – det är så smidigt! Man kan ha ett gäng färdiga rullar i frysen, med den sylt/de bär som tåls, och bara slänga ner några i väskan när det är dags. <- Ett fantastiskt bra tips när det vankas strandhäng om jag får säga så själv.

Idag fick jag dock för mig att göra något annat (om än nära besläktat): plättar. Jag stekte plättar och sen la jag ihop två-och-två med sylt emellan. Jordgubbssylt (inte låghistaminkost) för Storasyster och blåbärssylt (låghistaminkost) för Lillebror. Så himla smidigt också att enkelt kunna ta hänsyn till både HIT och icke-HIT. Lillebror tyckte det var fiffigt: “Det blir som dubbelmackor fast med sylt och plättar – dubbelplättar!” I Lillebrors burk la jag dessutom i en näve blåbär. Han äter dem som godis och det är bra att ha något att plocka med när tålamodet efter att ha suttit still ett tag börjar ta slut…

Mini pancakes with blueberries

Hur jag gör pannkakor och plättar beror lite på vad jag har för mjölsorter hemma. Jag brukar hålla mig till ett 1:1:2-förhållande (ägg/mjöl/vätska) och för dessa tog jag:
2 ägg
1 dl rismjöl
1 dl potatismjöl
4 dl mjölk
lite smör att steka i.

Ja, hur man gör måste jag inte gå in på, eller hur? 😉


Bakpotatis med enkel kycklingröra

Det är lite si och så med lusten att laga (och äta) mat när det är så varmt så jag kommer på mig själv med att tänka lite utanför boxen/leta inspiration på annat håll än de vanliga. Bakpotatis har vi inte ätit på år och dag (passar dessutom riktigt bra nu när det är grillsäsong!) och eftersom jag har färdig kyckling i 250 g-påsar i frysen* låg en kycklingröra nära. Vanligtvis blandar jag med tärnat äpple men eftersom Lillebror även reagerar på grönt äpple nu (troligtvis en korsreaktion av något slag som är kopplat till pollen) tog jag päron istället. Päron är 1 på SIGHI men vi har aldrig haft problem med dem. Jag tänkte tärna en gul paprika också och blanda i men den hade fått päls så det blev en väldigt enkel röra – som föll i riktigt god jord hos de små eftersom den var så enkel och fräsch. I efterhand kom jag på att lite rosmarin nog hade gjort susen. I regel kan man blanda i det man tål och gillar.

Vad gäller röra till så kan man använda den bas man tål – majonnäs (hemgjord för HIT-säkerhet), naturell yoghurt eller creme fraiche (naturella mjölkprodukter tåls i regel med måtta (1:or enligt SIGHI)), havrebaserad créme fraiche,… Tål man inget av dessa så kan man fräsa ihop några grönsaker man tål och fylla bakpotatisen med, som jag gjorde med min ugnsbakade sötpotatis.

Oven baked potato with chicken

Bakpotatis
Sätt ugnen på 250 grader.
Stick hål i potatisen med en gaffel.
Pensla med olja/fett av det slag du tål.
Mikra på full effekt i ca 6 minuter(vänd dem efter 3 minuter).
Linda in i aluminiumfolie och baka i ugnen i 20-30 min (det beror helt på potatisens storlek).
Ta ut, skär ett kryss i potatisen och tryck isär den lite.

Kycklingröra
1 päron (tärnat)
250 g kyckling, tärnad
2 dl grekisk yoghurt, naturell (se förslag på annan bas ovan)
lite salt
lite ekologiskt paprikapulver**

* När jag får mina “storkoksryck” steker jag t ex kyckling och fryser in i portionspåsar. Sen är det bara att snabbtina vid behov. Även när man äter låghistaminkost vill man ibland kunna äta fast food. 😀

** Ja, du såg rätt. Paprikapulver. Sött paprikapulver (inte hett/starkt, det är viktigt) tåls i regel bra. Precis som paprika är det en 0a på SIGHI-språk. Jag är överlag försiktig med torkade kryddor och örter men i detta fall, kanske två kryddmått, fungerar finfint här.


Antihistamin i stiftform, bra vid t ex myggbett och urtikaria

Titta, vad det finns! Antihistamin i stiftform! Det ska vara riktigt effektivt på insektsbett av olika slag och det borde även hjälpa vid reaktiva mastcellsfläckar som ju förekommer vid kutan mastocytos och nässelutslag. I den svenska bipackssedeln står att det finns ett svenskt företag som har försäljningsrättigheter men jag har inte hittat produkten här utan jag beställde, efter ett tips från en fin vän, från Finland. Det funkar som ett vanligt stift (som en lypsyl t ex), man vrider ut lite och smörjer betten/utslagen/fläckarna.

Antihistamine stick

Från den svenska bipacksedeln:
“Etono 20 mg/g kutant stift

Vad innehåller Etono-kutant stift?
Den verksamma substansen i Etono-stift är 20 mg/g tripelennaminhydroklorid och som
hjälpämnen ingår propylenglykol, natriumstearat och renat vatten.

Hur verkar Etono?
Etono innehåller ett lokalt verkande antihistamin, tripelennaminhydroklorid, som har lätt
bedövande effekt. Etono lindrar hudreaktioner som irritation, klåda, svullnad och rodnad som uppstår till följd av histaminfrisättning vid insektstick och -bett.”

Jag kikade efter det verksamma ämnet på Fass för att se om jag hittar en liknande produkt men nix, allt jag hittade var avregistrerade läkemedel.

Jag beställde från Apteekkituotteet.fi. Jag pratar inte ett ord finska utan använde webbläsarens översättningsfunktion för att ta mig genom beställningsprocessen och det gick det med. Ett stift kostar ca 80 kr och frakten gick på ca 45 kr. Leveranstiden var bra lång, det tog några veckor. Jag vet inte om det är standard – jag har nog aldrig handlat från Finland innan, inte vad jag minns iaf – men det kan ju vara bra att veta.

Nu går jag nästan och hoppas på de nästa mygg- eller loppbetten! Både Lillebror och jag får rejäla reaktioner och Lillebror får ju dessutom nässelutslag av värme och ja, att hans mastofläckar lever sitt eget liv hör ju till sjukdomen…


Histaminsänkande och mastcellsstabiliserande örtpesto

Funderar ni på vad ni ska göra med alla era histaminsänkande och mastcellsstabiliserande örter? Örtpesto så klart! En del av mina har växt hejvilt och jag funderade på vad jag ska göra med dem. Visst, jag fryser en hel del men nu ville jag skörda rejält och göra något annat. Jag kom in på att jag bara klipper av allt och purerar och från den tanken kom jag till peston. SÅ enkelt, SÅ nyttigt och SÅ gott! Det bästa: alla braiga ämnen bibehålls eftersom det inte sker någon uppvärmning!

Pumpakärnor tåls i regel bra i låghistaminköket (en 0a på SIGHI-språk) och vitlök (en 1a) tåls i regel i små mängder. Om du är känslig kanske du kan ta en halv klyfta eller något sånt (skippa så klart helt om du inte tål). Vitlök har nämligen samtidigt antiinflammatoriska egenskaper och är mastcellsstabiliserande.

Tyvärr mätte/vägde jag inte örterna men ja, ni ser högen på skärbrädan så ni får ett hum… Jag skulle uppskatta mängden till fyra rejäla nävar.

Mast cell stabilising and histamine lowering herb pesto

Jag tog:

basilika, olika sorter
timjan (superstjärnan när det gäller mastcellsstabiliserande luteolin)
persilja
mynta (bara lite, kanske 1/2 dl eftersom den har en förmåga att ta över)

1 dl olivolja (gynnar DAO; det funkar säkert också med rapsolja om du tål den bättre)
1 vitlöksklyfta
en nypa mineralsalt (med magnesium = antihistamin)
1 dl pumpafrön (det går också med melonkärnor)
1 kryddmått ättikssprit

Egentligen ska man mortla alla ingredienser för att få fram smakerna bättre men jag valde att köra allt med en stavmixer.

Stek pumpakärnorna i en torr stekpanna och låt svalna.
Skölj av örterna och ta bort kvistar och sånt.
Lägg i en bunke och mixa tillsammans med vitlöken, pumpakärnorna och saltet.
Tillsätt olja långsamt till önskad konsistens. Jag började med en halv deciliter och tillsatte sedan i matskedssteg.

En klick av detta i färsk kokt pasta – mums!

Frys in ett evtl. överskott i isbitsformar så kan du alltid slänga i en eller två isbitar i din pasta. Eller så låter du två pestoisbitar smälta på din nylagade kyckling. Eller något sånt.


Om ägg och histamin. Och en omelett.

I dessa dagar kom det ut en ny, uppdaterad version av SIGHI – den schweiziska mastcells- och histaminintoleransföreningens livsmedeleslista som graderar livsmedel enligt deras histamininnehåll/histaminfrisättande förmågor. Det har tillkommit en del nya livsmedel och tillsatser (listan gick från 13 sidor till 19!) men en uppdatering tänkte jag gå in lite extra på för jag vet redan nu att den kommer att ge upphov till frågor – ägg.

I alla tidigare listor har man avrått från rå äggvita. Rå äggvita retar mastcellerna att frisätta histamin, det är alltså en histaminfrisättare. Tillagad äggvita sades i regel tålas bra och det fanns inga histaminrelaterade anledningar att undvika den. Nu är det andra bud. Man har fått ett hum om att det är dit hän utvecklingen tar oss eftersom ägg och äggvita har förekommit mer och mer i olika forum och diskussioner och nu har tydligen så många rapporterat in problem med även tillagad äggvita att SIGHI har anpassat den nya listan. De har formulerat att “ffa rå äggvita är en mastcellstrigger, men även tillagad”.

Jag hittade denna studie från 1952 som bl a kommer fram till att: “Intravenous injectios of egg-white raise the plasma histamine concentration in non-sensitized rats. This property is unaffected by boiling the egg-white.” Den kan ju antyda att det var rätt beslut att omvärdera äggvitan.

Många nya hittar hit hela tiden (jättejättekul!) och har man inte haft tillgång till tidigare SIGHI-versioner tänker man då naturligtvis att: “Vänta lite, hon säger ju att hon bara använder 0or och några 1or – ändå använder hon äggvita…” Så jag känner att jag måste förklarar lite extra varför vi ändå använder äggvita. För det kommer jag att fortsätta med men jag kommer att markera det i respektive recept så att det blir tydligt. Funderar du över andra livsmedel så har jag sammanfattat en del under Frågor och svar (även kallad “Får jag äta det?”).

Hittills var det alltså bara rå äggvita som krävde extra uppmärksamhet enl. SIGHI. Lillebror är inte förtjust i äggprodukter som äggröra, omelett eller kokt/stekt ägg men han har aldrig reagerat på bakverk eller annat med ägg i. Han har även knäckt ägg och inte reagerat vid kontakt, däremot får han inte smaka på smet som innehåller rå äggvita. I vanligt fall är jag ju restriktiv med 2or men här kommer jag att göra ett undantag. Det har fungerat bra hittills och man blir väldigt begränsad om man tar bort ägg. Naturligtvis skulle jag inte tveka att ta bort ägg om de visar sig ställa till problem men det är som sagt inget vi har märkt alls. Mitt intryck är att de flesta i histaminkretsar tål tillagad äggvita men det finns ändå många som säger sig reagera. Bland dem tål många mat som innehåller ägg men inte “rena äggrätter”.

Du kan din känslighet bäst så du kommer att komma fram till hur du vill/behöver göra. Om du gör som vi – fortsätter med tillagad äggvita – kan det vara bra att ha informationen om äggvitan i bakhuvudet. Skulle du komma in i en känslig period kan du då alltid testa att ta bort den.

Och bara för att kommer här en omelett med bl a quercetin som jag åt när kidsen åt pannkakor!

Omelett with quercetin

3 ägg
en skvätt vätska
1 liten lök (1a), hackad
1 gul paprika, tärnad eller strimlad
mozzarella
salt, basilika
lite fett att steka i

Sätt ugnen på 200 grader.
Fräs grönsakerna i lite fett.
Sänk värmen på plattan lite (så att omelettens botten i bränns).
Blanda ihop ägg, vätska, salt och basilika i en skål.
Häll blandingen över grönsakerna och låt puttra lite.
Skär mozzarellan i skivor.
När omelettens kanter börjar bli fasta, lägg på mozzarellaskivorna och ställ in stekpanna högst upp i ugnen.
Sätt på grillfunktionen så att värmen kommer från ovan.
Grilla tills färgen är fin och osten är smält.


Om histamin, östrogen och progesteron och DAO

Detta är ju inget som påverkar Lillebror men det kommer på tal så ofta att jag nu fick tummen ur att göra färdigt detta lilla inlägg – man får göra det bästa av det faktum att Facebook buggar ikväll. 😉 Här kommer lite info om varför många kvinnor blir histaminkänsligare vid mens och varför just kvinnor runt klimakteriet ofta drabbas av histaminintolerans.

histamine intolerance estrogen progesterone

Både östrogen och progesteron påverkar DAO (enzymet som bryter ner histamin i tunntarmen). Ett överskott av östrogen blockerar DAO, precis som ett underskott av progesteron gör. Östrogen är dessutom extra klurigt: medan det blockerar DAO retar det samtidigt mastcellerna att frisätta mer histamin vilket sedan i sin tur leder till att äggstockarna frisätter ännu mer östrogen, en ond spiral. Äter du förresten p-piller (eller använder ett annat preventivmedel som innehåller östrogen) och är histaminintolerant kan det vara värt att kolla upp om du har en sort som ökar östrogennivåerna för mycket för dig.

Vanliga symptom på östrogendominans är flushar och värmevallningar, sömnbesvär, trötthet (normal och extrem), ledvärk, hjärndimma, frusenhet, sockerintolerans, födoämnesöverkänslighet,… Ja, ni ser. Symptom som nämns väldigt ofta i histaminkretsar och många som drabbas av HIT är just kvinnor. Andra symptom som kan betyda höga östrogennivåer är t ex ömma bröst, ihållande fett runt mage och lår och humörsvängningar.

Med det sagt, även män kan drabbas av hormonella obalanser och även östrogendominans och man får utgå ifrån att effekten är samma: blockerad DAO och ökad histaminfrisättning. Jag tror – det är min tolkning dock, jag har inte hittat något om just män, östrogen och histamin – att män inte drabbas lika hårt eftersom vi redan från början pratar om lägre nivåer än hos kvinnor, plus att deras hormoner inte är så lättrubbade och inte “kastas om” en gång i månaden. Hormonella obalanser hos män verkar visa sig med stigande ålder så har du “åldern inne” (vad nu det kan vara men kanske runt 45?), är histaminkänslig och uppvisar andra symptom för östrogendominans (viktuppgång med bukfetma och förstorade bröst, humörsvängningar, mindre testiklar och/eller penis,…) kan det vara värt att kolla upp detta.

 

ÄL och mens

I början på mensen till ägglossningen (follikulär fas) ökar östrogenet samtidigt som progesteronet sjunker. I andra ord: histaminfrisättningen ökar och DAO blockeras. Studien nedan visar att kvinnor har lägre DAO under denna fas än under lutealfasen (ÄL till mens), under lutealfasen är DAO-nivåerna högre och östrogennivåerna lägre. Vid mensstart frisätter alltså mastcellerna ökade mängder av bl a histamin och DAO är nedsatt. Redan innan vi har ätit något är kroppen alltså redan överfull av histamin (tänk att er kropp är en histaminhink som redan av sig själv är fylld till nästan bredden) och histaminet i det vi äter bryts inte ner ordentligt. Detta underlättar inte när man letar efter histamintriggers och därför är det jätteviktigt att man noterar om man är i lutealfasen eller den follikulära fasen när man skriver mat- och symptomdagbok.

Nu kanske du tänker: “Men jag blir ju mycket känsligare vid ÄL, borde jag inte må som bäst då?” Jo, men hormonförändringen sker gradvis så utgå inte ifrån att förändringen sker prick på första mensdagen. Man kan absolut känna av effekten några dagar tidigare än just mensstart, precis som att östrogenet inte bara droppar till låg nivå vid ÄL utan sänkningen börjar något tidigare. Teoretiskt borde man – ur ett hormonellt perspektiv och med fokus på DAO – ha bäst DAO några dagar innan och efter ÄL. Sen får man inte heller glömma att DAO inte säger allt, det säger egentligen bara hur effektiv histaminnedbrytningen i tarmen är. Den ökade histaminfrisättningen sker i hela kroppen och måste brytas ner av andra enzymer på cellnivå som vi inte kan mäta. En annan sak att ha i åtanke är att denna studie gjordes på friska kvinnor. Har man t ex redan nedsatt DAO pga sjukdom eller problem med histaminfrisättning pga en mastcellssjukdom förstärks problemen ytterligare.

Klimakteriet

Vid klimakteriet börjar kroppen producera mindre och mindre östrogen och progesteron. Under förklimakteriet svänger hormonnivåerna så det står härliga till. Man går från östrogenbrist till östrogenöverskott på bara några dagar, och så tillbaka igen. Det är ofta i samband med att detta drar igång som många kvinnor blir histaminkänsliga. Enligt studien nedan bör man ha detta i åtanke om en kvinna i förklimakteriet lämnar DAO-prov (“Furthermore, our findings suggest that serum DAO levels should be interpreted cautiously in premenopausal women.”).

Man kan ju tänka: “Men vad bra, om kroppen producerar mindre östrogen kan jag ju inte drabbas av östrogenöverskott och de problem som medföljer.” Och det stämmer delvis. När klimakteriet är över blir de flesta kvinnor bättre i sin histaminkänslighet men en viss känslighet brukar bli kvar, t ex eftersom progesteronnivåerna har sjunkit (påverkar DAO negativt). Många tar östrogentillskott för att få upp nivåerna, vilket lätt leder till ett östrogenöverskott och då är vi tillbaka till att ett östrogenöverskott triggar mastcellerna att frisätta histamin samtidigt som det blockerar DAO.

Östrogendominans i kombination med progesteronbrist ser man tydligen ofta vid problem med binjurarna. Jag har inte tid eller ork att fördjupa mig i det men där ser man ytterligare ett exempel på hur binjurarna kan orsaka histaminintolerans. Lite intressant att jag nyligen stötte på kopplingen mellan natriumbrist, histamin och binjurarna.

Ja, det var lite om östrogen och progesteron och hur de kan påverka ens histaminkänslighet. Man kan skriva mycket mer men nu har ni ett hum, det är bara att fortsätta att fördjupa sig om ni är intresserade.

Igen (och igen och igen): histaminintolerans är ett symptom. Det finns en bakomliggande orsak och hormonell obalans är en av dessa möjliga orsaker.

Lite läsning:
OM DAO-påverkan mellan ÄL och mens: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23099198
En fantastisk blogg om histamin och klimakteriet: https://themenopausehistamineconnection.wordpress.com/
Om histamin och östrogen: http://www.larabriden.com/the-curious-link-between-estrogen-and-histamine-intolerance/
Om mastceller och rikliga blödningar: http://humupd.oxfordjournals.org/content/8/1/60.full.pdf
Intressant foruminlägg om allergier och progesteronbrist: http://www.medhelp.org/posts/Menopause/Allergies-and-low-Progesterone/show/735265
Progesteron, östrogen, binjurar och sköldkörteln: http://www.naringsmedicinsktidskrift.se/MichaelLam.html
Allmänt om hormoner: http://www.halsosidorna.se/Hormoner.htm


Pollakiuri – en inte ovanlig men ändå mindre känd histaminreaktion

Idag klantade jag till mig i låghistaminköket. Ja, jag lät fisken ligga för länge i rumstemperatur, vilket gjorde den till en histaminbomb. Jag slarvade, var okoncentrerad och allt tog längre tid än tänkt. Och jag fattade det inte förrän vi hade ätit hälften. Ni ser, trots en djup kunskap och förståelse går det aldrig att utesluta den mänskliga faktorn så om ni gör missar, läser fel på en innehållsförteckning eller vad det nu är som kan hända, så var inte för hårda mot er själva. Det ÄR mycket att hålla koll på.

Min miss ledde naturligtvis till att Lillebror fick histaminpåslag som visade sig genom ett “signalöra” (ett öra blir illrött), reaktiva mastcellsfläckar, gråtmildhet och kissnödighet. Han kissade tre gånger på en timme och det inte lite varje gång. Det slog mig att många inte vet om att man kan bli väldigt kissnödig av histaminpåslag. Det heter pollakiuri, vilket betyder “ovanligt täta urinträngningar under dagtid” (frekvent urinering, man kissar alltså mycket och ofta).

Pollakiuri - jättekissnödig
(Googlad bild.)

Förra året, på Mastcellssjukdomar Sveriges medlemsmöte, förstod jag att det finns en anledning till att Lillebror ibland blir väldigt kissnödig. När detta kom på tal var det nämligen fler som räckte upp handen och sa att: “Så får jag också jätteofta!” En undersökning av personer med mastocytos visade att kissnödighet ligger på plats 7 av 38 vad gäller jobbiga symptom – där ser man hur vanligt det ändå är.

Jag trodde egentligen att det är hans kropps sätt att rensa systemet efter att något har kommit in och “stört”, numera har jag förstått att den extrema kissnödigheten är en reaktion till följd av att mastcellerna i blåsan degranulerar (frisätter bl a histamin). Jag hittade även lite tysk information om att det (naturligtvis) finns mastceller i urinvägarna som i sin tur kan degranulera vid retning, vilket också kan leda till pollakisuri. Troligtvis är en kissnödighetsreaktion en kombination av mastcellsdegranulering i både blåsa och urinvägar. I Lillebrors fall hjälper ett H1-antihistamin (han tar Aerius) att häva reaktionen.

Att mastcellerna retas till att frisätta histamin kan ha olika orsaker. Vi vet ju hur många olika och högst individuella triggers det finns (histaminfrisättande livsmedel och läkemedel, stress och sjukdom, miljöpåverkan,…). Symptom som migrän, rinnsnuva, kliande ögon, diarré och nässelutslag känner man ju i regel till men om du alltså blir extremt kissnödig då och då kan det vara värt att notera det också i din mat- och symptomdagbok. Om du skriver en. Vilket jag rekommenderar att du gör om du inte har hittat alla dina triggers än.

Jag hittade inte så mycket mer om just fenomenet pollakiuri och mastceller, definitivt inget lättläst, men däremot om histamin och histaminets effekt på blåsan, om kopplingen till kronisk blåsinflammation t ex eller interstitiell cystit för den som vill fördjupa sig.

Lite läsning:
http://thelowhistaminechef.com/histamines-role-in-chronic-urinary-tract-infections-or-intersitial-cystitis/
http://europepmc.org/abstract/med/1700148
https://histamino.wordpress.com/category/histamine-intolerance/symptoms-of-histamine-intolerance/
IC: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1464-410X.1993.tb15986.x/abstract