Om ägg och histamin. Och en omelett.

I dessa dagar kom det ut en ny, uppdaterad version av SIGHI – den schweiziska mastcells- och histaminintoleransföreningens livsmedeleslista som graderar livsmedel enligt deras histamininnehåll/histaminfrisättande förmågor. Det har tillkommit en del nya livsmedel och tillsatser (listan gick från 13 sidor till 19!) men en uppdatering tänkte jag gå in lite extra på för jag vet redan nu att den kommer att ge upphov till frågor – ägg.

I alla tidigare listor har man avrått från rå äggvita. Rå äggvita retar mastcellerna att frisätta histamin, det är alltså en histaminfrisättare. Tillagad äggvita sades i regel tålas bra och det fanns inga histaminrelaterade anledningar att undvika den. Nu är det andra bud. Man har fått ett hum om att det är dit hän utvecklingen tar oss eftersom ägg och äggvita har förekommit mer och mer i olika forum och diskussioner och nu har tydligen så många rapporterat in problem med även tillagad äggvita att SIGHI har anpassat den nya listan. De har formulerat att “ffa rå äggvita är en mastcellstrigger, men även tillagad”.

Jag hittade denna studie från 1952 som bl a kommer fram till att: “Intravenous injectios of egg-white raise the plasma histamine concentration in non-sensitized rats. This property is unaffected by boiling the egg-white.” Den kan ju antyda att det var rätt beslut att omvärdera äggvitan.

Många nya hittar hit hela tiden (jättejättekul!) och har man inte haft tillgång till tidigare SIGHI-versioner tänker man då naturligtvis att: “Vänta lite, hon säger ju att hon bara använder 0or och några 1or – ändå använder hon äggvita…” Så jag känner att jag måste förklarar lite extra varför vi ändå använder äggvita. För det kommer jag att fortsätta med men jag kommer att markera det i respektive recept så att det blir tydligt. Funderar du över andra livsmedel så har jag sammanfattat en del under Frågor och svar (även kallad “Får jag äta det?”).

Hittills var det alltså bara rå äggvita som krävde extra uppmärksamhet enl. SIGHI. Lillebror är inte förtjust i äggprodukter som äggröra, omelett eller kokt/stekt ägg men han har aldrig reagerat på bakverk eller annat med ägg i. Han har även knäckt ägg och inte reagerat vid kontakt, däremot får han inte smaka på smet som innehåller rå äggvita. I vanligt fall är jag ju restriktiv med 2or men här kommer jag att göra ett undantag. Det har fungerat bra hittills och man blir väldigt begränsad om man tar bort ägg. Naturligtvis skulle jag inte tveka att ta bort ägg om de visar sig ställa till problem men det är som sagt inget vi har märkt alls. Mitt intryck är att de flesta i histaminkretsar tål tillagad äggvita men det finns ändå många som säger sig reagera. Bland dem tål många mat som innehåller ägg men inte “rena äggrätter”.

Du kan din känslighet bäst så du kommer att komma fram till hur du vill/behöver göra. Om du gör som vi – fortsätter med tillagad äggvita – kan det vara bra att ha informationen om äggvitan i bakhuvudet. Skulle du komma in i en känslig period kan du då alltid testa att ta bort den.

Och bara för att kommer här en omelett med bl a quercetin som jag åt när kidsen åt pannkakor!

Omelett with quercetin

3 ägg
en skvätt vätska
1 liten lök (1a), hackad
1 gul paprika, tärnad eller strimlad
mozzarella
salt, basilika
lite fett att steka i

Sätt ugnen på 200 grader.
Fräs grönsakerna i lite fett.
Sänk värmen på plattan lite (så att omelettens botten i bränns).
Blanda ihop ägg, vätska, salt och basilika i en skål.
Häll blandingen över grönsakerna och låt puttra lite.
Skär mozzarellan i skivor.
När omelettens kanter börjar bli fasta, lägg på mozzarellaskivorna och ställ in stekpanna högst upp i ugnen.
Sätt på grillfunktionen så att värmen kommer från ovan.
Grilla tills färgen är fin och osten är smält.


Om histamin, östrogen och progesteron och DAO

Detta är ju inget som påverkar Lillebror men det kommer på tal så ofta att jag nu fick tummen ur att göra färdigt detta lilla inlägg – man får göra det bästa av det faktum att Facebook buggar ikväll. 😉 Här kommer lite info om varför många kvinnor blir histaminkänsligare vid mens och varför just kvinnor runt klimakteriet ofta drabbas av histaminintolerans.

histamine intolerance estrogen progesterone

Både östrogen och progesteron påverkar DAO (enzymet som bryter ner histamin i tunntarmen). Ett överskott av östrogen blockerar DAO, precis som ett underskott av progesteron gör. Östrogen är dessutom extra klurigt: medan det blockerar DAO retar det samtidigt mastcellerna att frisätta mer histamin vilket sedan i sin tur leder till att äggstockarna frisätter ännu mer östrogen, en ond spiral. Äter du förresten p-piller (eller använder ett annat preventivmedel som innehåller östrogen) och är histaminintolerant kan det vara värt att kolla upp om du har en sort som ökar östrogennivåerna för mycket för dig.

Vanliga symptom på östrogendominans är flushar och värmevallningar, sömnbesvär, trötthet (normal och extrem), ledvärk, hjärndimma, frusenhet, sockerintolerans, födoämnesöverkänslighet,… Ja, ni ser. Symptom som nämns väldigt ofta i histaminkretsar och många som drabbas av HIT är just kvinnor. Andra symptom som kan betyda höga östrogennivåer är t ex ömma bröst, ihållande fett runt mage och lår och humörsvängningar.

Med det sagt, även män kan drabbas av hormonella obalanser och även östrogendominans och man får utgå ifrån att effekten är samma: blockerad DAO och ökad histaminfrisättning. Jag tror – det är min tolkning dock, jag har inte hittat något om just män, östrogen och histamin – att män inte drabbas lika hårt eftersom vi redan från början pratar om lägre nivåer än hos kvinnor, plus att deras hormoner inte är så lättrubbade och inte “kastas om” en gång i månaden. Hormonella obalanser hos män verkar visa sig med stigande ålder så har du “åldern inne” (vad nu det kan vara men kanske runt 45?), är histaminkänslig och uppvisar andra symptom för östrogendominans (viktuppgång med bukfetma och förstorade bröst, humörsvängningar, mindre testiklar och/eller penis,…) kan det vara värt att kolla upp detta.

 

ÄL och mens

I början på mensen till ägglossningen (follikulär fas) ökar östrogenet samtidigt som progesteronet sjunker. I andra ord: histaminfrisättningen ökar och DAO blockeras. Studien nedan visar att kvinnor har lägre DAO under denna fas än under lutealfasen (ÄL till mens), under lutealfasen är DAO-nivåerna högre och östrogennivåerna lägre. Vid mensstart frisätter alltså mastcellerna ökade mängder av bl a histamin och DAO är nedsatt. Redan innan vi har ätit något är kroppen alltså redan överfull av histamin (tänk att er kropp är en histaminhink som redan av sig själv är fylld till nästan bredden) och histaminet i det vi äter bryts inte ner ordentligt. Detta underlättar inte när man letar efter histamintriggers och därför är det jätteviktigt att man noterar om man är i lutealfasen eller den follikulära fasen när man skriver mat- och symptomdagbok.

Nu kanske du tänker: “Men jag blir ju mycket känsligare vid ÄL, borde jag inte må som bäst då?” Jo, men hormonförändringen sker gradvis så utgå inte ifrån att förändringen sker prick på första mensdagen. Man kan absolut känna av effekten några dagar tidigare än just mensstart, precis som att östrogenet inte bara droppar till låg nivå vid ÄL utan sänkningen börjar något tidigare. Teoretiskt borde man – ur ett hormonellt perspektiv och med fokus på DAO – ha bäst DAO några dagar innan och efter ÄL. Sen får man inte heller glömma att DAO inte säger allt, det säger egentligen bara hur effektiv histaminnedbrytningen i tarmen är. Den ökade histaminfrisättningen sker i hela kroppen och måste brytas ner av andra enzymer på cellnivå som vi inte kan mäta. En annan sak att ha i åtanke är att denna studie gjordes på friska kvinnor. Har man t ex redan nedsatt DAO pga sjukdom eller problem med histaminfrisättning pga en mastcellssjukdom förstärks problemen ytterligare.

Klimakteriet

Vid klimakteriet börjar kroppen producera mindre och mindre östrogen och progesteron. Under förklimakteriet svänger hormonnivåerna så det står härliga till. Man går från östrogenbrist till östrogenöverskott på bara några dagar, och så tillbaka igen. Det är ofta i samband med att detta drar igång som många kvinnor blir histaminkänsliga. Enligt studien nedan bör man ha detta i åtanke om en kvinna i förklimakteriet lämnar DAO-prov (“Furthermore, our findings suggest that serum DAO levels should be interpreted cautiously in premenopausal women.”).

Man kan ju tänka: “Men vad bra, om kroppen producerar mindre östrogen kan jag ju inte drabbas av östrogenöverskott och de problem som medföljer.” Och det stämmer delvis. När klimakteriet är över blir de flesta kvinnor bättre i sin histaminkänslighet men en viss känslighet brukar bli kvar, t ex eftersom progesteronnivåerna har sjunkit (påverkar DAO negativt). Många tar östrogentillskott för att få upp nivåerna, vilket lätt leder till ett östrogenöverskott och då är vi tillbaka till att ett östrogenöverskott triggar mastcellerna att frisätta histamin samtidigt som det blockerar DAO.

Östrogendominans i kombination med progesteronbrist ser man tydligen ofta vid problem med binjurarna. Jag har inte tid eller ork att fördjupa mig i det men där ser man ytterligare ett exempel på hur binjurarna kan orsaka histaminintolerans. Lite intressant att jag nyligen stötte på kopplingen mellan natriumbrist, histamin och binjurarna.

Ja, det var lite om östrogen och progesteron och hur de kan påverka ens histaminkänslighet. Man kan skriva mycket mer men nu har ni ett hum, det är bara att fortsätta att fördjupa sig om ni är intresserade.

Igen (och igen och igen): histaminintolerans är ett symptom. Det finns en bakomliggande orsak och hormonell obalans är en av dessa möjliga orsaker.

Lite läsning:
OM DAO-påverkan mellan ÄL och mens: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23099198
En fantastisk blogg om histamin och klimakteriet: https://themenopausehistamineconnection.wordpress.com/
Om histamin och östrogen: http://www.larabriden.com/the-curious-link-between-estrogen-and-histamine-intolerance/
Om mastceller och rikliga blödningar: http://humupd.oxfordjournals.org/content/8/1/60.full.pdf
Intressant foruminlägg om allergier och progesteronbrist: http://www.medhelp.org/posts/Menopause/Allergies-and-low-Progesterone/show/735265
Progesteron, östrogen, binjurar och sköldkörteln: http://www.naringsmedicinsktidskrift.se/MichaelLam.html
Allmänt om hormoner: http://www.halsosidorna.se/Hormoner.htm


Pollakiuri – en inte ovanlig men ändå mindre känd histaminreaktion

Idag klantade jag till mig i låghistaminköket. Ja, jag lät fisken ligga för länge i rumstemperatur, vilket gjorde den till en histaminbomb. Jag slarvade, var okoncentrerad och allt tog längre tid än tänkt. Och jag fattade det inte förrän vi hade ätit hälften. Ni ser, trots en djup kunskap och förståelse går det aldrig att utesluta den mänskliga faktorn så om ni gör missar, läser fel på en innehållsförteckning eller vad det nu är som kan hända, så var inte för hårda mot er själva. Det ÄR mycket att hålla koll på.

Min miss ledde naturligtvis till att Lillebror fick histaminpåslag som visade sig genom ett “signalöra” (ett öra blir illrött), reaktiva mastcellsfläckar, gråtmildhet och kissnödighet. Han kissade tre gånger på en timme och det inte lite varje gång. Det slog mig att många inte vet om att man kan bli väldigt kissnödig av histaminpåslag. Det heter pollakiuri, vilket betyder “ovanligt täta urinträngningar under dagtid” (frekvent urinering, man kissar alltså mycket och ofta).

Pollakiuri - jättekissnödig
(Googlad bild.)

Förra året, på Mastcellssjukdomar Sveriges medlemsmöte, förstod jag att det finns en anledning till att Lillebror ibland blir väldigt kissnödig. När detta kom på tal var det nämligen fler som räckte upp handen och sa att: “Så får jag också jätteofta!” En undersökning av personer med mastocytos visade att kissnödighet ligger på plats 7 av 38 vad gäller jobbiga symptom – där ser man hur vanligt det ändå är.

Jag trodde egentligen att det är hans kropps sätt att rensa systemet efter att något har kommit in och “stört”, numera har jag förstått att den extrema kissnödigheten är en reaktion till följd av att mastcellerna i blåsan degranulerar (frisätter bl a histamin). Jag hittade även lite tysk information om att det (naturligtvis) finns mastceller i urinvägarna som i sin tur kan degranulera vid retning, vilket också kan leda till pollakisuri. Troligtvis är en kissnödighetsreaktion en kombination av mastcellsdegranulering i både blåsa och urinvägar. I Lillebrors fall hjälper ett H1-antihistamin (han tar Aerius) att häva reaktionen.

Att mastcellerna retas till att frisätta histamin kan ha olika orsaker. Vi vet ju hur många olika och högst individuella triggers det finns (histaminfrisättande livsmedel och läkemedel, stress och sjukdom, miljöpåverkan,…). Symptom som migrän, rinnsnuva, kliande ögon, diarré och nässelutslag känner man ju i regel till men om du alltså blir extremt kissnödig då och då kan det vara värt att notera det också i din mat- och symptomdagbok. Om du skriver en. Vilket jag rekommenderar att du gör om du inte har hittat alla dina triggers än.

Jag hittade inte så mycket mer om just fenomenet pollakiuri och mastceller, definitivt inget lättläst, men däremot om histamin och histaminets effekt på blåsan, om kopplingen till kronisk blåsinflammation t ex eller interstitiell cystit för den som vill fördjupa sig.

Lite läsning:
http://thelowhistaminechef.com/histamines-role-in-chronic-urinary-tract-infections-or-intersitial-cystitis/
http://europepmc.org/abstract/med/1700148
https://histamino.wordpress.com/category/histamine-intolerance/symptoms-of-histamine-intolerance/
IC: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1464-410X.1993.tb15986.x/abstract


Om smarta saker, histamin och te

Jag är löjligt förtjust i smarta saker och fiffiga mojänger och en sån hittade jag på IKEA häromsisten – en praktisk tesil (den heter Sakkunnig). Jag blir så irriterad på kulor och annat som man måste pilla med (ja, jag är lättirriterad ibland) så dessa fick följa med hem direkt: man fyller silen och hänger den på glasets/koppens kant. Bara det liksom. Sen kan man lägga den på handtaget när man tar ut den så droppar det inte på bordet. Tänk hur många gånger man har suttit i soffan och tänkt: “Fan, nu tog jag inte med något att lägga tepåsen på!” Eftersom jag inte bara är lättirriterad utan även lat har jag druckit en hel del bittert te.

Det slog mig också att jag nog inte gjort ett inlägg och histamin och te – det måste vi ändra på.

Tea and histamine and a smart tea-strainer

Te är en lurig dryck när man är histaminintolerant. Teer är fermenterade och oxiderade och ofta hittar man tillsatser som aromer och sånt i teblandningarna. Något som i regel alltid fungerar bra är örtteer gjorda på färska örter (underförstått att man använder örter som man tål). Dessa kan man även konsumera som naturligt antihistamin om man väljer mastcellsstabiliserande och histaminsänkande örter.

Nu har jag full förståelse för att alla kanske inte vill odla egna örter, ibland vill man ha en praktisk tepåse när man är på jobbet, och det finns vanligt te som i regel fungerar bra. Superstjärnan i låghistaminköket är… vitt te! Vitt te är inte lika bearbetat och jäst som andra tesorter och sägs ha en mastcellsstabiliserande effekt.

Tesorter som man bör undvika helt är svart te, grönt te* och maté-te. Dessa sorter är så klart fermenterade, som alla torkade tesorter, men de innehåller även koffein som kan vara en trigger och de blockerar DAO. Övriga torkade teer, t ex örtteer gjorda på pepparmynta och andra örter som man tål eller rooibos, fungerar ofta bra så länge det är rena teer. Undvik smaktillsatser, aromer och annat. Ofta blandas det i svart te i andra tesorter, så håll ett öga på det.

Ur histaminsynpunkt är alltså te på färska örter och vitt te säkrast men som vanligt är det den individuella känsligheten som sätter gränserna.

* Grönt te har mastcellsstabiliserande, antiinflammatoriska och antimikrobiella egenskaper så har man inte problem med koffein och lågt DAO kan man ändå vilja testa ett det.

Mer om te och histamin:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16322071
Jarisch, R. “Histaminunverträglichkeit”, Thieme Verlag, andra utgåvan
https://themenopausehistamineconnection.wordpress.com/2014/06/15/after-all-that-was-it-the-green-tea/


Falsk ostkaka med banan

Igår åkte experimenteringshatten på igen. Jag funderade på vad jag skulle ta med i matväg till jobbet och hörde någon nämna “kesokaka” (även kallad falsk ostkaka) i ett helt annat sammanhang. Det tyckte jag lät gott och enkelt och något man kan ta med när man jobbar natt. Jag hittade ett vanligt recept men väl i köket började jag fundera. Jag tänkte att man borde klara sig med färre ingredienser, socker ville jag inte använda och sen kom jag på att en mosad banan nog vore ett komplement. Sagt och gjort och oj, vad gott det blev! Bananigt och saftigt och mättande. Och enkelt. Funkar som mellis, efterrätt eller även som frukost (jag satte i mig den tredje när jag kom hem från jobbet kl 7).

Fake cheese cake with banana

1 banan (åt det omogna hållet ni vet)
100 g keso, naturell
2 ägg
1 msk rismjöl (eller annan mjölsort)
Om du tål: en nypa vaniljpulver kan säkert bli gott

Sätt ugnen på 200 g.
Mosa banan med en gaffel.
Blanda äggen och keson i en skål (också med en gaffel, inga andra redskap behövs) och rör sedan ner den mosade bananen.
Tillsätt mjölet och blanda väl.
Fyll i en ugnsfast form (eller tre, jag tog tre små).
Grädda i ca 20 minuter. (Jag duschade under tiden och glömde hålla ett öga på klockan men jag tror att 20 minuter stämmer bra; håll koll på färgen.)
Låt svalna och njut.

Jag åt den rakt upp och ner som den var men man kan göra den mer efterrättsaktig med en klick 40%ig grädde t ex, eller kanske äta med en näve blåbär.

Funderar du över några ingredienser, som om du “får” äta banan t ex? Titta då under Frågor & svar.


Histaminutlösta reaktioner, en sammanfattning

Idag fick jag för mig att göra färdig ett projekt som jag påbörjade för ett tag sen (om ni bara visste hur många såna jag har!). Jag har nämligen översatt ett diagram som finns i ett av de bästa dokumenten som finns när det gäller histamin och histaminintolerans, nämligen detta: http://ajcn.nutrition.org/content/85/5/1185.full.pdf. Det är inte läst i en handvändning men ger en mycket bra insyn i problemet. Om ni har en intresserad läkare kan detta vara ett dokument att skriva ut.

I det dokumentet finns denna sammanställning av möjliga histaminutlösta reaktioner. Det ger en väldigt bra överblick över hur brett temat faktiskt är och hur histamin och histaminpåslag faktiskt kan påverka hela kroppen.

Histamin, möjliga reaktioner
(Klicka på bilden för att få den större.)

Om du funderar på vad H1, H2, H3, och H4 står för så är det vilka histaminreceptorer som påverkas av reaktionen. Det ger en vägledning om vilken typ av antihistamin man kan behöva för att häva reaktionen.

Och ett litet men jätteviktigt tillägg: histaminintolerans är ett symptom. Det är rätt enkelt att komma fram till om man har problem med histamin/histaminnedbrytning: om reaktionerna svarar på antihistamin och man blir bättre i sina symptom när man äter låghistaminkost är det en tydlig indikator. Sen kommer det svåra: hitta vad som orsakar känsligheten. Det kan vara allt möjligt – möjliga orsaker är ett lika brett tema som symptombilden – en mastcellssjukdom, kroniska magproblem, hormonella störningar, stress, allergier, mögel,… I stort sett allt som påverkar immunförsvaret kan vara en utlösare. Så nöj er inte med att konstatera fakta: “Jag tål inte histamin.” utan fråga vidare: “Vad är det som gör att jag inte tål histamin.” Är orsaken övergående kan känsligheten också vara det.


Om vatten och histamin och problemet med uttorkning

Jag brukar tjata om att det är viktigt att dricka vatten, att vatten är ett naturligt antihistamin o.s.v. Förutom att det, rent allmänt, är bra att dricka vatten finns det en direkt koppling till histaminintolerans: en uttorkad kropp frisätter mer histamin.

Jag utreds just nu för Sjögrens syndrom (nej, detta kommer inte att bli en SS-sida oavsett, jag är inte alls lika intresserad av mina egna åkommor som av sonens – mastocytos och histaminintolerans) och har blivit rekommenderad att dricka elektrolytvatten. Tipset att dricka vätskeersättning är dock lika intressant och viktigt för någon som är histaminintolerant, med tanke på hur viktig en bra vätskebalans är när man har HIT eller är allergisk. Många andra sjukdomstillstånd och läkemedel har en koppling till uttorkning/brist på natrium osv, trötta binjurar upptäckte jag t ex nu när jag skriver detta inlägg (se en av länkarna nedan). Jag har hypotension (sjukt lågt blodtryck, vilket är direkt kopplat till vätske- och saltbrist i mitt fall, det går upp direkt efter en saltshot). Sammanfattat är det bara att fastställa: en bra vätskebalans är jätteviktig, för alla. 35 ml per kilo kroppsvikt per dag är en tumregel.

Det är inte bara rent vatten som kroppen behöver utan även elektrolyter som t ex natrium och dessa finns inte i kranvatten. De krävs för att vattnet ska kunna transporteras i kroppen, för att man ska kunna tillgodogöra sig vätskan. Man kan köpa vätskeersättning. Jag har ingen bra koll på vad dessa innehåller eftersom jag ville göra egen men för den som inte vill det kan det vara ett tips. De är ju definitivt bra att ta till om man inte är hemma.

Electrolyte water

Att göra egen vätskeersättning är inte så svårt, man behöver bara tillsätta vanligt vatten lite salt, lite kalium, lite bikarbonat och lite glukos. Ett enkelt basrecept är:
1 l vatten
1/2 tsk bikarbonat
1/2 msk mineralsalt
1/2 msk socker

Detta kan sedan smaksättas med vad man önskar för bara så är det inte direkt mumma. Här la jag i några frysta körsbär och det blev helt klart drickbart.
Jag kör på mineralsalt eftersom det är det vi har (pga magnesiumets mastcellsstabiliserande och histaminsänkande effekt) men vanligt havssalt går lika bra. Om du är tveksam till bikarbonat trots att det är en lite mängd (en del kan få orolig mage av det), skippa det då.

1 liter av detta vatten är min dagliga “dos” som jag fördelar över dagen.

Lite fördjupande läsning om vatten och histamin och uttorkning:
http://alisonvickery.com.au/are-you-sick-or-thirsty-histamines-and-hydration/
http://www.watercures.org/dehydration-allergy.html
http://www.joyoushealth.com/blog/2013/05/23/dehydration-your-allergies/
http://www.psoas.se/category/kroppen/vatten-kroppen/
http://www.egenvard.net/luftvagsallergi/
http://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/dehydration/basics/definition/con-20030056


En matdag i låghistaminköket. Eller: “Vad äter ni egentligen?”

Ibland får jag frågan: “Vad äter ni?” och svaret är i regel: “Vanlig mat, oftast lagad från grunden utan tillsatser.” En annan kommentar kan vara: “Det är så synd om Lillebror som inte kan äta som andra.” “Som andra” betyder i regel hel- och halvfabrikat, tillsatser som smakförstärkare och konserveringsmedel och/eller de kemiska cocktailarna som kallas smågodis. Jag vågar påstå att det snarare är synd om “alla andra”, om det är synd om någon.

Låghistaminkost är meckigt till en början med men det är bara tills man har lärt sig grunderna, när man har hittat sina histaminbovar går det sedan som på räls. Idag sitter vad han kan äta och inte äta och hantering och förvaring av livsmedel i handleden. Det är vår vardag och helt naturligt. Det är lättare för ett barn än för en vuxen, det får man dock erkänna. Barn anpassar sig i regel lättare till förändringar och nya regler. Lillebror saknar inte skaldjur, vin, salami och långlagrade ostar eftersom det – så klart – inte ingick i hans kost innan vi förstod att han är histaminintolerant. Han har inget problem med att hans såser inte längre innehåller soja eller buljongtärningar eller att han får blåbärssylt när de andra äter jordgubbssylt. Det är inte heller någon som ifrågasätter honom (en del har försökt med mig men det gör de inte längre ;-)) så han behöver inte förklara eller försvara sig. Men om barn eller vuxen – det går att äta varierat även om man äter histaminfattigt.

Så här kan en matdag hos oss se ut, en vanlig lördag.

A food day in our low histamine kitchen

Frukost: Oldas risbröd med smör och skivat ägg, strimlad gul paprika som “plockmat” och dryck (mjölk i Lillebrorsfall). Ett annat favoritpålägg just nu är färskost (naturell så klart) med gurkskivor och lite salt på.
Lunch: Spaghetti med köttfärssås (på bilden ser ni ingredienserna till tomatsåsen (ja, med gula tomater)).
Mellis: Fruktsallad med russin. Vi hade bara päron och banan hemma, just nu kan Lillebror inte äta äpple, antagligen pga korsallergi med pollen som han är pseudoallergisk mot.
Middag (beställd av hushållets sjukling): Pannkakor med blåbärssylt (sylten från Torfolk Gård). Pannkakor kan man ju även göra matiga om man vill men här önskades något sött.


Naturligt antihistamin – så själv!

Nu är det dags att ta itu med örtträdgården i låghistaminköket! De som känner mig “på riktigt” skrattade gott när jag, för några år sen, sa att jag skulle så histaminsänkande och mastcellsstabiliserande örter och gula tomater – jag tar t o m död på plastblommor. Men sagt och gjort, med rätt motivation – bra råvaror för Lillebror – lyckades t o m jag inte bara hålla liv i växterna utan jag fick dem även att växa. Nu är det dags att börja så igen. Igår, när jag knöt en knut i min snornäsa och åkte och handlade några få saker inför Storasysters födelsedagsfika, fick även de första fröerna och lite jord följa med. Nu har vi ett till projekt att sysselsätta oss med på påsklovet.

Seeds for low histamine herbs

Dessa fick jag tag på nu (vanlig basilika, timjan, rosmarin och koriander), till veckan blir det även oregano, kamomill, pepparmynta och salvia. Och antagligen persilja. Och dill (en 1a på SIGHI-språk). Dessa fröer är i regel HIT-säkra men vi vet ju hur det är med det, det innebär att de flesta tål dem (iaf när de är färska) men “de flesta” är aldrig alla.

Lillebror är inte så pigg på te men jag brukar t ex göra histaminsänkande örtte när bladen är stora nog. Men de som inte används direkt fryser jag för det mesta, eller så torkar jag dem och gör örtsalt. När jag gör egen låghistaminbuljong brukar jag också slänga i en näve av både de ena örterna och de andra.

Jag har även passat på att beställa Helig basilika-fröer. Helig basilika är låghistaminkökets superstjärna. Den ingår i Thai basilika-familjen men inte alla sorter som kallas thaibasilika (tulsi) är helig basilika. Den heliga basilikan som enligt studier (se även länkar nedan) är både mastcellsstabiliserande, histaminsänkande och antinflammatorisk heter Ocimum tenuiflorum eller Ocimum sanctum. I den här tråden på Facebook diskuterar vi erfarenheter med denna ört. Basilika i sig har också histaminsänkande egenskaper men just helig basilika är jättepotent.

Några länkar om histaminsänkande och mastcellsstabiliserande örter:
Örter med mastcellsstabiliserande luteolin (bl a timjan, rosmarin och pepparmynta)
Kamomill: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21651969
Koriander: http://www.ajebs.com/vol1/22.pdf
Helig basilika: http://ispub.com/IJPHARM/7/1/6038 och http://ispub.com/IJGE/11/1/14310
Pepparmynta: https://www.jstage.jst.go.jp/article/bpb/25/2/25_2_256/_pdf
Salvia: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19715750
Persilja: https://books.google.co.ke/books?id=KRx6bcLE3T8C&pg=PA264&lpg=PA264&dq=Petroselinum+histamine&source=bl&ots=vOYKAx_pbV&sig=Qdm-F_1utYCk1UOTmQbDMHwfeoY&hl=en&sa=X&ei=M90UUbXyI5C3hAf0rIGwDw&redir_esc=y%23v=onepage&q=Petroselinum%20histamine&f=false#v=snippet&q=Petroselinum%20histamine&f=false
Lite allmänt: http://alisonvickery.com.au/anti-histamine-foods/
http://thelowhistaminechef.com/shutting-down-histamine-reactions-quickly/


Fest med fettsnåla kokostoppar

Jag har haft tre muntor (muntliga examinationer) de senaste dagarna så jag tog en paus från ffa Facebook (raderade t o m apparna på telefonen :-0) och pluggade så både svett och tårar rann. Det är faktiskt ingen överdrift. Men nu, sen typ två timmar, är det gjort och jag fick godkänt på alla tre, heja mig! Eftersom den sista var en kvällstenta och jag inte hade lust att köra till affären funderade jag på något enkelt att fira med. Jag hittade en öppen påse kokosflingor och två ägg hade jag också. Kokostoppar tänkte jag! Jag hade dock inget smör men det gick helt utan fett (det kan ju vara bra att veta för den som äter fettsnålt).

Very simple coconut cookies

Ca 150 g kokosflingor
2 ägg
1 msk kokossocker

Sätt ugnen på 200 grader.
Vispa ihop ingredienserna och klicka ut med hjälp av två skedar. Det var väldigt smuligt och jag tänkte att: “Det här håller aldrig.” men visst gjorde det det!
Grädda tills de fått fin färg. Troligtvis en 10 minuter men jag tittade inte på klockan.
Ta ut och låt svalna helt.

Jag gillar inte för sött men den som har en söt tand som det heter kan nog behöva ha i lite mer sötning.