Histaminintolerans. DAO och HNMT, del 1

Nu är det dags att gräva lite djupare igen. HIT står för histaminintolerans, så mycket vet de flesta (kanske) men vad är DAO och vad är HNMT? Jo, det är enzymer i kroppen som ansvarar för histaminnedbrytningen. Om dessa enzymer inte jobbar som de ska (och det finns en hel del olika anledningar till varför det kan hända) så svämmar den kända histaminhinken över. Här har jag sammanfattat lite information på svenska. Om ni vill fördjupa er så finns källorna i slutet av inlägget.

Histamin bryts antingen ner av DAO-enzymet (Diaminoxidas) i tarmen, eller av HNMT-enzymet (histamin-N-metyltransferas) direkt i cellen. (Det finns även ett annat enzym som bryter ner histamin på cellnivå, MAO (monoaminoxidas) men det utgör en så liten del att vi tar det vid ett annat tillfälle. Diagnosen histaminintolerans ställs vanligtvis genom att en nedsatt DAO-aktiviet fastställs via ett blodprov. Vad man i Sverige mer eller mindre aldrig tar hänsyn till är att även ett påverkat HNMT-enzym kan leda till HIT.

Histamin, DAO, HNMT, diaminoxidas, histamin-n-metyltransferas

När det gäller histaminnedbrytningen har de två enzymerna olika uppgifter. DAO är ett exkretorist (utsöndrande, avsöndrande) enzym som huvudsakligen bildas av celler i tarmens slemhinna och som redan bryter ner histaminet i näringen, utanför kroppens celler, för att förhindra att för stora mängder når blodet. HNMT däremot är ett zytosoliskt enzym (inuti kroppens celler) som utgör en viktig del av histaminnedbrytningen, framför allt i levern (avgiftningsorgan).

Här finns det även skillnader när det gäller förloppet. Vid typen DAO (akut förlopp) skjuter histaminmängden i höjden för att sen raskt avta igen. Vid typen HNMT (kroniskt förlopp) stiger histaminmängden inte direkt jättemycket efter en enstaka måltid men på grund av den bristfälliga nedbrytningsförmågan avtar den mycket långsamt. Vid nästa måltid adderas den nya histaminmängden till den som fortfarande finns i kroppen och så fortsätter det, tills histaminhinken rinner över.

Vid den akuta formen dominerar mag- och tarmproblem och hjärt- och blodcirkulationsproblem som kommer i skov. Kroppen reagerar t.ex. med diarré för att så fort som möjligt få bort den histaminhaltiga maten ur matsmältningssystemet. Det leder till hjärtklappning, hjärtrytmstörningar, blodtrycksfall och yrsel när histaminet når ut i blodet.

Den akuta formen och den kroniska skiljer sig inte bara genom intensitet och förlopp utan även symptomen är delvis olika. Detta förklaras av att fördelningen av de båda enzymerna i de olika organen, vävnadsstrukturerna och celltyperna är olika: de flesta cellerna producerar både DAO och HNMT, men mängderna varierar rejält mellan organen resp. celltyperna. I det centrala nervsystemet, i bronkernas slemhinnor och i huden är HNMT-enzymet det som huvudsakligen står för nedbrytningen. Vid nedsatt HNMT-aktivitet är det därför dessa organ, framför allt hjärnan som oftast drabbas svårast. Vid den akuta formen, typ DAO, dominerar istället just de diarréer och hjärtproblem som kommer i skov.

Symptom vid kronisk histaminintolerans (typ HNMT)

  • Koncentrationssvårigheter, burnout-känsla och andra
  • Sömnsvårigheter, trötthet, utmattningstillstånd
  • Oro, nervositet, pirrningar
  • Bronkialkramper fram till astma
  • Muskelryckningar, krampande och darrande käkmuskler, vadkramper på nätterna
  • Håglöshet, oförklarlig ledsenhet till depression
  • Yrsel, sjösjuka, åksjuka, illamående, uppkastningar
  • Permanent inflammerade ställen eller kroppsdelar (ex. ofta ont i halsen; inflammerad, finnig ansiktshy; vallningar; inflammationskänsla och tryckkänsla i huvudet (hjärninflammation); ont i urinblåsan och stort behov att kissa; ont i senor eller problem med leder; reumatiska smärtor; känsla av “bakfylla”; huvudvärk; migrän)

Som nämnt så är framför allt bronkernas slemhinnor drabbade eftersom histamin spelar en stor roll där och HNMT är den huvudsakliga nedbrytningsvägen. Detta kan leda till ett permanent behov att hosta och mycket jobbig och torr rethosta. Beroende på histaminbelastning kan detta hålla i sig i flera veckor, månader. Även i stressituationer kan det leda till upprepad hosta, ett behov att harkla sig. Även bronkit och bihåleinflammation gynnas.

Histamin vidgar blodets kapillärer och gör dem genomsläppligare. Detta kan gå så långt att även plasma och t.o.m. blod kan utsöndras. I extrema fall kommer rätt mycket blod när man snyter sig.

Som vid den akuta formen (DAO) gäller symptomen helt olika organsystem. De uppstår dock inte samtidigt (skov) utan kan visa sig vid helt olika tidpunkter. Enstaka symptom, som ex. en rinnande näsa, kan uppstå direkt efter eller t.o.m. under måltiden, varvid andra symptom som t.ex. inflammationer och ett depressivt humör kan visa sig flera timmar senare, t.o.m. flera dagar senare beroende på hur starka histaminutlösare som har konsumerats.

DAO-provet som tas av sjukvården säger alltså inte så mycket. Det är iofs ändå inget säkert prov eftersom DAO-aktiviteten inte är konstant men samtidigt kan man ha problem – t.o.m. stora problem – med histamin vid en normal DAO-nivå om det är HNMT-enzymet som brister. Med det sagt är DAO-provet ändå viktigt att ta. Inte bara för att det är det enda som tas här i Sverige (blodhistamin (standard i t.ex. Tyskland) mäts inte här) utan för att det ändå kan ge en hint. Har man en starkt nedsatt aktivitet vid provtillfället kan man nog utgå ifrån att det är ett problem i vardagen också.

Källor: http://www.histaminintoleranz.ch/histaminose.html
http://ajcn.nutrition.org/content/85/5/1185.long
http://www.ehrs.org.uk/schwelberger.pdf

____________________________________________________________________ Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
____________________________________________________________________

2 comments to this article

  1. Pingback:

    Kan ME/CFS och Fibromyalgi bero på, eller förvärras av histaminintolerans? | Går kroniska sjukdomar att bota?

  2. ?

    on October 1, 2016 at 12:21 pm - Reply

    Kan man ha både den akuta och kroniska varianten? Jag är även intresserad av ev samband med ME/cfs, som en annan kommenterat här. Jag har en misstänkt ME/cfs sen många år, dock ej diagnostiserad. I dagarna fick jag besked om konstaterad histaminintolerans efter utredningar på lungklinik, då mitt värde var väldigt lågt vid provtagningstillfället. Vore mkt tacksam för respons. Tusen tack för en mkt informativ sida!

Leave a Reply