H1, H2, H3 och H4 – histaminreceptorer och antihistamin

Idag tänkte jag göra en liten djupdykning in i ämnet histaminintolerans och prata om histaminreceptorer. Det blir som sagt en liten djupdykning, mer en sammanfattning/kort översikt, eftersom det i vanlig maner är ett komplext tema. Jag tänker inte gå in på proteinmolekyler och ligander och allt vad det heter men du hittar länkar till olika källor här nedan.

Histaminreceptor är ett uttryck man inte hör särskilt ofta men om man är histaminintolerant kan det vara bra att ha koll på de olika receptorerna och de läkemedel (antihistamin) som finns. Din allergolog har kanske pratat om H1- och H2-antagonister men jag tror kanske inte att han eller hon nämnde att familjen består av ytterligare två…

Vad är en histaminreceptor?

En histaminreceptor är en mottagare som sitter på cellernas utsidor. När mastcellerna utsöndrar histamin når dessa histaminmolekyler receptorerna och binder sig till dem. Det leder till att receptorerna skickar en signal in i cellen och beroende på vilken cell och vilken receptor leder detta till någon form av reaktion (en H1-receptor utlöser klåda t.ex. eller en H2-receptor illamående). Tillför du histamin via födan är principen den samma.

Histaminreceptor - Mastcell - Histamin

Jag är väl medveten om att detta ser ut som något ett barn har ritat men jag hade ingen mus så jag fick göra mitt bästa med musplattan! Men ni fattar, va? 😀

H1, H2, H3 och H4

H1-receptorerna utlöser de mest kända allergiska reaktionerna, som ex. klåda och flush. De sitter framför allt på celler i musklerna och endotelcellerna som påverkar huden. Andra H1-utlösta reaktioner är nässelutslag, astma och blodtrycks- och temperatursvängningar och tics (muskelryckningar). H1-receptorer är även delaktiga när det gäller utsöndringen av hormon som ex. adrenalin men det tar vi en annan gång.

H2-receptorerna finns i mage och tarm och orsakar bl.a. en överproduktion av magsyra. De påverkar även tarmens hastighet och transporterar näringsämnen för snabbt, vilket innebär diarréer. Dessa receptorer orsakar även bl.a. histaminutlösta magsmärtor, illamående och hjärtklappning.

H3-receptorer finns på celler som påverkar nerverna i det centrala nervsystemet. Dessa kan orsaka sömnproblem eftersom de påverkar dag-/nattrytmen, rubbad aptit och beteendestörningar. Som heteroreceptorer hämmar de även utsläppet av acetylcholin, noradrenalin och serotonin, med det tar vi också en annan gång.

H4-receptorerna finns framför allt på celler i tunntarmen och tjocktarmen, brässen, mjälten, benmärgen och på vita blodkroppar. Dessa orsakar, eller påverkar, histaminutlösta autoimmuna och inflammatoriska sjukdomar. Det är inte allt för många år sen man upptäckte H4-receptorerna men man tror att dessa receptorer spelar en stor roll när det gäller att rekrytera leukocyter (vita blodkroppar som försvarar kroppen mot infektioner) när immunförsvaret angrips. Men det sparar vi också till en annan gång.

Detta är en liten översikt för att ge en grundläggande förståelse för hur det hela fungerar. Det är inte på långa vägar en fullständig lista över symptom och påverkan och gränserna är flytande ibland (även en H2-receptor kan t.ex. utlösa en hudreaktion, men det är en egenskap som främst tillskrivs H1). Men som sagt, du får ett hum.

Antihistamin

Nu måste vi naturligtvis också prata om antihistamin. Ett antihistamin blockerar receptorerna (tänk er antihistamin som en vägg mellan histaminmolekylerna som “svävar” runt och receptorerna). Antihistamin blockerar dock inte alla receptorer. Om du t.ex. tar Aerius så har du kanske sett att det är en s.kl. H1-antagonist. Det hjälper alltså bara när det gäller H1-receptorer. Om du har problem med histaminutlöst diarré eller histaminutlösta sömnproblem lär du inte uppleva en förbättring av att ta ett läkemedel som blockerar fel receptorer. Kanske en lindring, för ofta är olika receptorer inblandade, men inte om det är huvudproblemet.

Här tänkte jag nu skriva lite om specifika läkemedel men jag struntar i det. Jag vill inte att någon får för sig att jag rekommenderar vissa läkemedel (jag har varken egen erfarenhet eller tillräcklig kunskap) och det finns så många olika. Men om du märker att du inte blir hjälpt av det antihistamin du tar nu så fråga din läkare om du kan testa ett som blockerar en annan receptortyp.

Källor:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2697784/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2483387/
http://www.histaminintoleranz.ch/histaminose_histaminstoffwechsel.html
http://www.biotrend.com/download/5BT_Histamine_Review11_07.pdf
http://flexikon.doccheck.com/de/Histamin-Rezeptor

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***

Leave a Reply