More from: Histaminrelaterat

Probiotika vid histaminintolerans

Probiotika är ett tema som jag har undvikit lite för att det är så komplext och brett. Probiotika är väldigt modernt i hälsosammanhang (“probiotics is the new gluten” läste jag någonstans och det kan nog stämma) och som alltid när något är stort så är informationsutbudet enormt – på gott och på ont – vilket gör att källgranskning tar tid och det är mycket som ska filtreras och vändas på. Ja, ni vet hur det är. Nu är det iaf så att Lillebror har utvecklat magproblem så jag var så illa tvungen att kavla upp ärmarna och ta mig an temat probiotika.

Vad är probiotika?

Probiotika är livsmedel eller kosttillskott som innehåller hälsofrämjande bakterier (mjölksyrabakterier), dvs levande mikroorganismer. Tanken är att dessa bakterier ska få fäste i tarmen för att så påverka, läka eller skapa en sund tarmmiljö, vilket i sin tur ska påverka värdens hälsa. Fler och fler studier kikar på tarmens status som både orsak till sjukdomar och bidragande faktorer till besvär som man kanske inte alltid kopplar till tarmen. Det är inte alltid lätt att veta vad som är vad men överlag kan man konstatera att det inte är fel att rå om sin tarm, även i förebyggande syfte.

Varför probiotika vid HIT

Det finns även direkta kopplingar till varför probiotika kan vara bra vid histaminintolerans. Rent allmänt så klart – histaminintolerans är ett symtom, det finns en bakomliggande orsak. Denna orsak kan vara en tarmsjukdom/påverkad tarm, eller något helt annat. Även om orsaken inte är direkt kopplad till tarmen är den kanske ändå påverkad, t ex genom näringsbrister av ensidig kost, eller av stressen att inte må bra, för att nämna två möjligheter, och detta blir då en bidragande orsak till histaminproblemet.

Sen så har vi ju också DAO, enzymet diaminoxidas som bryter ner histamin i tunntarmen. Har man nedsatt DAO-aktivitet har man i regel något knas med tarmen. Igen, det måste inte vara en uppenbar tarmsjukdom, en påverkad tarmslemhinna räcker, kanske efter en antibiotika kur eller långvarig stress. Att stärka tarmen, hjälpa den att återhämta sig med hjälp av rätt bakteriestammar, kan ha en direkt positiv effekt på DAO-nivåerna.

Men…

Det finns alltid (minst) ett men när det gäller HIT. När det gäller kosttillskott och liknande bör den som är histaminintolerant i regel kika extra på ingredienser och tillsatser. När det gäller probiotika måste man dessutom kika på vilka bakteriestammar produkten innehåller. Probiotika är fermenterat (därför är det svårt att hitta probiotiska livsmedel som fungerar när man är histaminkänslig), vissa stammar är histaminfrisättande och/eller bildar tyramin, en annan biogen amin som en del har problem med (tyraminöverkänslighet är bl a kopplat till migrän och reaktioner på alkohol). Att hitta en lämplig produkt är alltså inte bara-bara.

Jag hade en lista med olika bakteriestammar från en tysk sida om HIT. Även Yasmina skrev ett inlägg för ett bra tag sedan och Alison berör temat lite då och då. Jag fick nys om en bakteriestam som heter Lactobacillus rhamnosus vars effekt har studerats även på mastcellsnivå, vilket så klart gjorde den extra intressant för oss med tanke på Lillebrors mastocytos. Så den kikade jag lite extra på och sedan gick jag igenom de stammar som nämns på de två sidorna och letade källor och färsk information.

Histaminintolerans - Mastocytos - Lactobacillus rhamnosus(Lactobacillus rhamnosus enligt Google)

Jag tänker inte gå in på alla stammar i detalj (det finns, för att göra saken ännu mera komplex, olika underarter, men det blir överkurs) utan här kommer en allmän sammanfattning som bygger på mina slutsatser av det jag har läst. För den som vill grotta ner sig finns en drös med länkar som jag har använt mig av i slutet av denna text.

Det är ju alltid väldigt individuellt vad man tål och hur man reagerar så om man vill ha en enkel tumregel: undvik produkter med de bakteriestammar som jag nämner under Undvik. Om någon av de andra dyker upp i en produkt kan den ändå funka (men var extra uppmärksam om de hör till gruppen som är orange). Det är svårt att hitta bara gröna bakteriestammar i en produkt, man måste ofta kompromissa. Men som sagt, kompromissa inte med de röda.

Grön = bra, ljusgrön = OK, orange = helst inte om du är känslig eller i ett skov, röd = undvik.

GRÖN
Bifidobacterium infantis
Bifidobacterium longum
Bifidobacterium breve

LJUSGRÖN
Bifidobakterier (resten)
Lactobacillus gasseri
Lactobacillus rhamnosus
Lactobacillus salivarius

ORANGE
Streptococcus thermophilus
Lactobacillus helveticus
Lactobacillus reuteri (ökar histamin men är antiinflammatorisk vilket kan “slå ut” den histaminhöjande effekten)
Lactobacillus plantarum
Saccharomyces-Boulardii

RÖD
Lactobacillus casei
Lactobacillus fermentii / fermentum
Enterococcus faecialis
Enterococcus faecium
Escherischia coli
Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus

Osäker
Vad gäller dessa hittar jag att olika studier kommer fram till olika resultat, dvs den ena källan säger att stammen producerar histamin eller tyramin, den andra kommer inte fram till samma resultat. Det är ju inte ovanligt i sig, man tittar och testar på olika saker och på olika sätt.
Lactococcus lactis
Lactobacillus acidophilus
Lactobacillus lactis

Några produkttips

Jag har googlat runt efter probiotika som matchar mina bakteriestammar och som dessutom inte innehåller en massa skräp. Det var inte det lättaste, i många fall får man som sagt kompromissa lite, hur mycket man kan kompromissa beror ju också på den individuella känsligheten. När ni börjar googla kommer ni snabbt att se att det inte är lätt att hitta tillskott med bara HIT-vänliga bakteriestammar, alltid är det någon som sticker ut. Många företag skryter med att de har kombinerat en massa olika bakteriestammar i sina produkter. Det är synd för oss för färre men säkra stammar hade varit bättre…

För att få lite struktur gjorde jag en lista med vad jag inte tänker kompromissa med. För Lillebror innebär det inga röda stammar och helst inte några som är orange heller. Inte heller lactobacillus acidophilus (han (och jag) tål vanlig fil men A-fil ger oss direkt ränn…, ni fattar). Hans produkter måste dessutom vara gluten- och sojafria och får inte innehålla något av/med ren citrus. Det är de stora bovarna för oss, ni kommer att komma fram till egna kriterier utefter egna behov. Priset förresten, en annan faktor för mig men det är ju olika vad man har råd med så det kanske någon annan inte måste ta hänsyn till.

När det gäller barn gillar jag denna: MRM, Kids Probiotic Drops hos iHerb.
Jag har inte hittat en lika bra/ren produkt i Sverige men om man inte vill beställa från utomlands är detta ett bra alternativ: Primal Defense Kids från Garden of Life.

Jag blev även tipsad om Bifiform. Den är en av få som bara innehåller gröna stammar, tyvärr dock lite tillsatser. Aromerna är jag inte så orolig över (jag slår vad om att jordgubbsaromen aldrig har varit i närheten av en jordgubbe) däremot vill jag egentligen inte ha en produkt med B6 eftersom Lillebror har förhöjda B6-värden.

För vuxna hittade jag en produkt i Tyskland som ser mycket lovande ut: Probio Histamed. Den är dock slut på Amazon just nu och jag har inte hittat en annan leverantör som skickar till Sverige men jag ska hålla utkik efter det. Ni får gärna hjälpa mig och hojta till om ni hittar ett sätt att beställa till Sverige!

Yasmina, The low histamine chef, rekommenderar produkter från Seeking Health och OptiBac. Jag har inte tittat närmare på dem, det känns som om hon har sagt det det finns att säga om dem. Ingen idé att uppfinna hjulet på nytt.

Denna produkt – Lactobacillus rhamnosus GG – ser bra ut. Jag hittade den i en utländsk shop som skickar till Sverige, jag har dock aldrig handlat därifrån själv. De har även en produkt med enbart Bifidobacterium longum (grön).

Men i Sverige då. Det var inte lätt att hitta probiotika för vuxna som uppfyller mina krav men man kan faktiskt ta probiotika för barn även som vuxen.
BifAcid kan dock funka. Den enda lilla osäkerheten är Lactobacillus acidophilus men många tål den bra.

Jag har hållit rätt strikt på just mina krav när jag har letat produkter. Om man inte måste vara lika strikt eller har andra krav hittar man ofta ett större urval. Om ni hittar probiotika som funkar för er, tipsa gärna här i kommentarsfältet så att fler får möjlighet att testa. 🙂

Om ni (som vi) äter naturella mjölkprodukter, kolla upp Verums sortiment. Deras hälsoprodukter innehåller bra magsyrabakterier och kan vara ett komplement. Dessa är i regel 1:or på SIGHI (tåls ofta i måttlig mängd) och det vi tänker på är att varva så att vi inte äter samma flera dagar i rad.

Detta är som sagt en kort sammanfattning med några tankar och idéer. Man kan skriva mycket mer och jag får ju erkänna att temat probiotika vid HIT visade sig vara intressantare än jag trodde. Det är inte omöjligt att jag skriver ett uppföljande inlägg men för stunden får det räcka med detta.

Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3042653/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22815978
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3042653/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26433560
https://www.jstage.jst.go.jp/article/jphs/107/2/107_08028FP/_pdf/-char/en
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4701830/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3889603/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27608474
http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0031951#pone-0031951-g008
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3316997/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3285189/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22185927
https://www.hindawi.com/journals/grp/2012/950582/

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***

DAO-prov och ändrade mätvärden

Egentligen hade jag tänkt återkomma med ett annat tema efter min lilla bloggpaus men eftersom detta är aktuellt och en återkommande fråga skriver jag om detta först: det ändrade mät- och referensvärdet för DAO-provet.

Kort om diaminoxidas (DAO)

Diaminoxidas DAO histaminintolerans
Bildkälla: http://www.rcsb.org/pdb/explore/explore.do?structureId=3HI7

Diaminoxidas (DAO) är ett enzym som skapas och verkar i tunntarmen. Dess huvuduppgift är att bryta ner intaget histamin (dvs histamin i maten). Det är ett av flera enzym som bryter ner histamin men det enda som sjukvården kan mäta. Det är en viktig markör men får på intet sätt avgöra om en person anses kunna vara histaminintolerant eller inte eftersom det som sagt finns flera nedbrytningsmekanismer och man kan dessutom ha problem med histaminfrisättning (mastcellsaktivitet) snarare än nedbrytning.

Ändrade referensvärden

Men tillbaka till blodprovet. Man kan som sagt mäta DAO med ett blodprov. Detta prov kan tas var som helst i landet, på vilken vårdcentral eller mottagning som helst, men det analyseras sedan bara på Sahlgrenska i Göteborg.

Tills för några månader sedan gällde följande referensvärden: under 80 indikerade nedsatt histaminnedbrytningsaktivitet och under 40 starkt nedsatt. Nu är det nya referensvärden som gäller och många är förvirrade och fundersamma. Jag kontaktade Klinisk Immunologi och frågade efter bakgrunden till denna förändring.

Förklaringen jag fick var väldigt enkel: de var tvungna att byta leverantör av reagenser och detta ledde till att de nu måste mäta i andra enheter än innan. Förut angavs DAO-aktivitet i HDU/mL och nu anges det i U/mL. Inte konstigare än så.

Hur man jämför gamla och nya värden

Jag fick en algoritm som visar hur man kan jämföra gamla provresultat med nya:
HDU/mL (gammalt) = U/mL (nytt) * 4,5 + 23.

När man tillämpar den algoritmen på 10 U/mL (som är brytpunkten, nedsatt histaminnedbrytning är <10 U/mL) så får man ca. 68 HDU/mL. Man har alltså sänkt gränsen för vad man anser vara nedsatt enzymaktivitet.

I sjukvården tolkas de nya värdena oftast på en skala: 1-3 kraftigt nedsatt nedbrytningsaktivitet, 4-6 måttligt nedsatt nedbrytningsaktivitet och 7-9 lätt påverkad nedbrytningsaktivitet.

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***

Glutenfri frukostblandning

Den här enkla frukostblandningen är supernyttig – en riktig proteinbomb med mycket mastcellsstabiliserande magnesium bl a – och enkel att sno ihop. Idag har jag hackat ihop en burk som jag förvarar i kylskåpet och så tar vi ca 0,5 dl till yoghurten eller filen (se Frågor & svar om du funderar på om du “får” äta fil och yoghurt när du är histaminintolerant och vilken sort i så fall).

Connor's breakfast mix

Man kan ju göra egen müsli med havregryn och rosta med honung och/eller torrosta fröna men jag gillar enkla, snabba alternativ och enklare än så här blir det inte: hacka och blanda. Vår blandning innehåller mandlar som enligt SIGHI “i regel tåls bra i små mängder men kan orsaka sömnproblem”. För oss funkar de fint och de är en toppenkälla för både magnesium och protein, precis som pumpakärnor och hampafrön. Jag tar ungefär lika mycket av allt förutom av hampafröna. De har en lite unken smak och tar lätt över, så max. en tesked räcker (om du gör en portion).

“Hur är det med histaminökningen i kylskåpet?”

Histamin finns i allt, det går inte att undvika, och det enda stället som histaminet inte ökar på är i frysen. I denna blandning är ökningen minimal, försumbar för de allra flesta, eftersom innehållet inte bryts ner särskilt fort och den inte innehåller något animaliskt protein. Om du dessutom håller en låg temperatur i kylskåpet (se histaminutveckling och temperaturer) kan du absolut förvara den i några dagar.

Vår frukostblandning innehåller alltså:

Pumpakärnor
Mandlar
Melonkärnor
Kokosflingor
Hampafrön

Grovhacka pumpakärnor, melonkärnor och mandlarna. Blanda i hampafröna och kokosflingorna.

Ett tips: dessa fröer plus chiafrön och linfrön funkar fint som fröknäcke.

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***

Glutenfria morotsbiffar till lunchlådan

Igår tog jag mig i kragen och förberedde lite olika lunchlådor. Jag jobbar som timvikarie och det är guld värt att inte behöver tokstressa med maten när man blir inringd med kort varsel – nu tar jag bara en låda ur frysen. Jag gjorde bl a rotfruktspytt och eftersom jag hade morötter över blev det även några snabba glutenfria morotsbiffar med mastcellsstabiliserande egenskaper.

För att göra det lätt för mig körde jag alla ingredienser rakt upp och ner i matberedaren men man kan så klart tärna och grovriva och blanda allt i en skål. Timjan valde jag förresten inte bara för att jag tycker att den passar bra till morötter utan även för att en mastcellsstabiliserande luteolin-boost aldrig kan vara fel. Av samma anledning använder vi alltid mineralsalt – eftersom vi vill åt mer mastcellsstabiliserande och histaminsänkande magnesium.

Histaminintolerans och lunchlådor

Att tänka vegetariskt när det gäller lunchlådor är förresten ett hett tips i låghistaminköket, framför allt för den som är extrakänslig för histaminutveckling. Lunchlådor måste i regel transporteras och kan inte alltid förvaras i optimala temperaturer och då är vegetariska rätter inte lika känsliga som de med animaliskt protein som kött och kyckling. Jag fixar kötträtter som jag tar ut ur frysen på morgonen, förvarar i kylskåpet på jobbet och sedan mikrar när jag ska äta. De hinner inte tina särskilt mycket på de timmarna i den miljön och för mig fungerar det fint men jag är inte jättekänslig. Är du det, eller om du är inne i ett skov, tänk vegetariskt är mitt tips. Läs mer om histamin och temperaturpåverkan.

Carrots and cheese

Tre stora biffar

300 g morötter
125 g mozzarella
2 ägg
1 tsk mineralsalt
1 msk fiberhusk (eller 2 msk pofiber)
2 msk timjan
fett att steka i

Skala morötterna och dela i bitar. Skär även mozzarellan i mindre bitar och mixa med resten av ingredienserna i en matberedare.
Kör tills det blir en kletig, smulig smet (du kan få skrapa ner bitarna från kanten några gånger).
Låt stå i ca 5 minuter.
Forma biffar (eller bollar) med blöta händer och stek i lite fett av det slag du tål. Ett tips är att steka på låg värme och inte ha för bråttom för i början är de lite kluriga att vända…

Jag la två i en matlåda (tillsammans med några broccolibuketter) och en åt jag till middag med en klick naturell yoghurt (en 1a på SIGHI-språk).

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***

Magisk mastcellslotion – hemgjord, mastcellsstabiliserande salva

Jag nämnde MML (magic masto lotion) så självklart i mitt inlägg om rosacea och mastceller – och sen upptäckte jag att jag inte lagt upp recept och information om den här på bloggen, bara på Facebook.

MML är en salva som man rör ihop själv och som lindrar vid mastcellsutlöst klåda, nässelutslag, flush,… Storasyster rapporterar att det även funkar vid myggbett. Det är ursprungligen ett recept från webbsidan mastokids.org och har fått stor spridning utomlands för att den är så effektiv. Här i Sverige kommer den mastcellsstabiliserande effekten från Lomudal. Om man har ampullerna på recept kan man använda en sån eller så köper man de receptfria ögondropparna.

magic_masto_lotion_mastocytos

Här på bilden ser man mitt allra första hopkok, enligt originalreceptet. Jag gjorde små burkar att ha i skötväskan, lägga på förskolan,…
Jag tog
5 ml Lomudal
0,45 dl kokosfett
0,75 tsk glycerin

Detta var för 2-3 år sedan. Idag gör jag det lättare för mig. På små reaktioner droppar vi direkt Lomudal och om det behövs smörjas större ytor tar jag Lomudal i handen och blandar med en klick mastcellsstabiliserande (och kylande) aloe vera eller lite kokos- eller arganolja. Funkar fantastiskt bra! Att droppa Lomudal är mitt go to-knep, jag gör det på allt. 😀

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***

Rosacea, mastceller och histamin

Att den kroniska hudsjukdomen rosacea är kopplad till mastceller och histamin har jag varit medveten om ett tag (är man aktiv inom dessa områden stöter man på det lite då och då). Jag har dock inte satt mig in i det förrän nu, när min läkare konstaterade att det som i våras kallades “eventuellt begynnande rosacea” nu är ett konstaterat faktum. Så jag tänkte att jag skriver en liten sammanfattning när jag ändå är i farten.

Mastcellernas del i rosacea har undersökts på olika håll, även i Sverige (jag lägger till det för att man ofta får intrycket att alla intressanta studier sker utomlands ;-)). Jag går och väntar på en uppdaterad artikel om kutan mastocytos där “släktskapet” med psoriasis och rosacea tas upp av Sveriges mastcellsexperter, men så vitt jag vet har den inte släppts än. Att man vid psoriasis och rosacea har fastställt ett ökat antal mastceller i huden är inget nytt, egentligen, men jag är så klart mycket intresserad av kopplingen till mastocytos. Men i alla fall så ligger mastcellerna bakom en stor del (hela?) av den inflammation som drabbar rosacea-patienter och bl a i studien nedan hävdas att ett behandlingsalternativ är att stabilisera mastcellerna. Man testade natrium kromoglikat (som är det verksamma ämnet i Lomudal i Sverige) med stor framgång.

När mastcellerna reagerar och frisätter sina mediatorer (signalämnen som histamin, tryptas, heparin, serotonin för att nämna några få) kan det vara både bra och dåligt. Det är bra om de frisätter rätt ämnen vid rätt situation. Histamin vid sårläkning t ex. Mycket bra. Vissa av dessa ämnen är dock inflammatoriska och även bra ämnen i för stor mängd skapar inflammationer. Så har man t ex uppmätt höga halter av katelicidin (ett annat ämne som mastcellerna frisätter) i huden hos rosacea-patienter och dessa skapar inflammatoriska tillstånd i huden.

Som alltid när kroppen är påverkad av något (sjukdom, allergi, infektion eller inflammation,…) är mastcellerna (som ingår i immunförsvaret) med i fighten. En effekt av detta är ökad histaminfrisättning/nedsatt histaminnedbrytning (det händer så klart mycket mer men jag håller mig till det vi fokuserar på här). Histaminintolerans är ett symptom – rosacea kan vara en orsak. Rosacea är en kronisk inflammation och en kropp vars immunförsvar är igång är ofta känsligare. Många med histaminintolerans blir påtagligt sämre i sin känslighet när de är sjuka. Fördelen, eller vad man ska kalla det, när det är övergående sjukor är att man i regel har en chans att bli mindre känslig igen. Har man en gång utvecklat rosacea blir man inte kvitt den men sjukdomen kommer i skov och det kan, vad jag har förstått, gå lång tid mellan utbrotten. Därmed går även ens histaminkänslighet i skov.

Rosacea-rodnad och histaminflush är inte samma sak

Rosacea, mastceller och histaminGooglad bild på rosacearodnad; från apotheken-umschau.de

Rosacea-rodnaden påminner mycket om histaminflush så det är lätt att förväxla. De skillnader jag har läst mig till bekräftas när jag jämför min rodnad med Lillebrors. Hans flush kommer vid reaktion och försvinner helt när reaktionen är över. Detta kan påskyndas med ex antihistamin. Jag däremot har en permanent “grundrodnad” och den biter inget antihistamin på. När man har rosacea kan man dock uppleva en histaminflush utöver, “ovanpå”, sin vanliga rodnad för rosacea triggas av olika faktorer – bl a histaminrik kost.

När jag tittade på det som man anser vara kända triggers för en försämring av rosacea och symptomen så är det i stort sett höghistaminlivsmedel (se t ex kostrekommendationerna här (en bra sammanfattning på svenska)) och typiska triggers som även nämns inom histaminintolerans. Däremot kommer kosten inte högst upp på listan utan många blir ffa sämre av dusch och bad, solljus, kyla och luftfuktighet t ex. Kanske inte så konstigt eftersom det medför en direkt yttre påverkan på sjuk hud. Tänker jag.

En annan sak som jag har sett nämnas som problematiskt vid rosacea är niacin (även nikotinsyra eller vitamin B3). T o m Livsmedelsverket bekräftar att känsliga personer reagerar med bl a flush. Utomlands verkar det vara en vanlig rekommendation att personer med rosacea ska undvika niacin, ffa som tillskott där nivåerna ofta är för höga. Jag tar själv inga tillskott och har mer klassiska histaminreaktioner men det verkar absolut vara något att ha ett öga på.

Jag ska ta upp mastcellsstabiliserande läkemedel med min läkare nästa gång men risken är överhängande att det är så ny och så specifik kunskap att hen inte lär tycka det är ett alternativ. Men det finns ju mer vägar att utforska – en fuktgivande salva med receptfritt Lomudal kanske (som den hemmagjorda magiska mastcellslotionen MML (magic masto lotion)) i kombination med den jag fick på recept och naturliga mastcellsstabiliserare som bl a quercetin och luteolin. Man kanske även skulle testa att dricka aloe vera… Jag har även ockulär rosacea så jag ska köra en kur med Lomudal-ögondroppar ett tag och se om de gör någon nytta.

Men det är bara en sida av myntet – det andra är kosten och livsstilen. Här gäller exakt samma som för den som är histaminintolerant av en annan anledning: för mycket stress, dålig sömn, dålig kost och för lite regelbunden träning påverkar mastcellernas aktivitet (bl a histaminfrisättningen) och förmågan att bryta ner histamin. I mitt fall spelar stressen och den obefintliga sömnen definitivt en avgörande roll och det är något jag har lovat mig själv att ta tag i. Svårt, när ens andra namn är “Jag ska bara…”

Några allmänna råd för dig (och mig) som har rosacea

På mina strövtåg har jag samlat på mig lite tips och råd som jag kompletterar med ett mastcellsstabiliserande perspektiv.

  • Stressa mindre och sov mer
  • Regelbunden träning av något slag (regelbundna promenader utomhus kommer man långt med)
  • Drick mycket vatten; vätskeersättning då och då är inte fel.
  • Undvik temperatursvängningar
  • Identifiera dina triggers i en mat- och symptomdagbok
  • Beroende på hur mycket du reagerar på kosten övergå till strikt låghistaminkost eller eliminera iaf de stora bovarna. Är du inte behov av strikt låghistaminkost kan du även kika på typ AIP-kost. Vi kan inte äta det, för histaminrikt, men jag har förstått att många som kan blir hjälpta av det.
  • Håll koll på niacin-/B3-intaget.
  • Inkludera mastcellsstabiliserande ämnen (se t ex länkarna ovan; ät/drick dagligen, tillsätt Lomudal i din ansiktskräm). I många fall klarar man sig inte utan läkemedel men se quercetin och co som ett komplement, ett stöd, som inte gör ont.
  • Kolla evtl. dina hudvårdsprodukter. Det säger sig ju kanske lite själv och är så klart väldigt individuellt. Själv får jag problem av oljor och fick tipset att undvika syror medan jag tar Finacea.

Nu ska jag bara göra allt det där själv…

Lägg gärna till egna erfarenheter och tips!

Källor:
http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=509
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4199909/ (“Mast cells are key mediators of cathelicidin initiated skin inflammation in rosacea”)
http://www.greenpeople.se/rosacea.html
http://www.fls.fi/Site/Data/884/Files/1_2013_05.pdf
https://www.rosacea.org/patients/materials/triggersgraph.php
http://healinghistamine.com/the-rosacea-histamine-mast-cell-connection/
https://www.buzzfeed.com/lexgillies/rosacea-awareness?utm_term=.jsJGaNQKE#.qt1K3ylQV
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/vitaminer-och-antioxidanter/niacin/

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***

Kycklinggryta med kokos. Och hur man kyler ner tillagad mat på bästa sätt.

Jag brukar göra storkok och baka veckans bröd och sånt på söndagarna men i förrgår hann jag varken det ena eller det andra. Så det är toppenbra att man är en fena på att multitaska för idag har jag pluggat och fejat i köket. Lingonbrödet är bakat (om än en liten annan variant) och en underbar kycklinggryta har sett dagens ljus. Pannkakorna jag tänkte steka (det är alltid bra att ha färdiga pannkakor i frysen!) får dock bli en annan dag.

Kycklinggrytan blev så fantastisk god – så länge ni tål kokos (inte ett problem ur histaminperspektiv men många som har problem med salicylater tål inte kokos och jag vet att de också läser här) så måste ni testa! Jag gjorde som sagt ett storkok av detta så ni får räkna om receptet om ni vill ha en mindre mängd. 😀

Tänk på, när ni gör storkok så måste ni omedelbart kyla ner och så fort som möjligt frysa det som ska bli matlådor. Tillagad mat som får stå att gotta sig leder till att histamin och glutamat ökar och det är något vi vill undvika. Jag sänker ner maten i iskallt vatten för att påskynda processen (maten är så klart i en behållare). Ett annat tips är att förvara en flaska eller en glasburk med vatten i frysen och stoppa den i grytan (eller det du vill kyla ner) för att kyla både utifrån och inifrån. Efteråt gör du ren flaskan/burken och lägger tillbaka den i frysen. Läs gärna mer om temperaturer, bakterier och histaminutveckling.

Coconut chickenBilden byter jag ut mot en med skärpa när jag har fått ordning på min kamera…

900 g kyckling
2 burkar kokosmjölk (kolla tillsatserna; Santa Maria och Kung Markatta har båda sorter som är ok)
3 dl grädde (utan karragenan; funkar även med iMat eller något annat krämigt som du tål)
1 lök (den var stor)
2 vitlöksklyftor
kryddor (höftat, inte snålat): mineralsalt, gurkmeja och dragon
lite fett att fräsa kycklingen i

Skala och hacka löken och vitlöken.
Bryn i lite fett i en stekpanna, tills löken är genomskinlig.
Strimla kycklingen och fräs den tillsammans med löken.
Häll över allt i en stor gryta.
Tillsätt kokosmjölken och grädden.
Låt puttra i ca 15 minuter.
Tillsätt kryddorna, rör om ordentligt och låt puttra i ca 5 minuter till.

Vi åt med fullkornsris och en enkel gurksallad (hyvlad gurka med en skvätt olja och ett kryddmått ättika).

Gurkmejans braiga egenskaper (antiinflammatorisk, mastcellsstabiliserande,…) går så klart till viss del förlorade under uppvärmning men jag inbillar mig (kanske med rätta, kanske inte) att jag kan behålla en del om jag tillsätter kryddorna mot slutet så att de inte kokas för länge…

Lök och vitlök är 1:or enligt SIGHI (tåls i regel i små mängder). Ta mindre eller uteslut helt om du är känslig. Det blir inte riktigt samma smak så klart men om du istället satsar på att ta lite mer av kryddorna blir det ändå en god, smakrik kokoskycklinggryta.

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***

Julbord och histamin. En inte helt lätt uppgift att lösa. Men det går!

Snart är det jul igen! Min absoluta favorithögtid! När man är histaminintolerant är det klassiska julbordet ett problem – en histaminbomb radas upp bredvid den andra. Jag har skrivit några inlägg om det – läs gärna tankar runt julen och årets histaminfattiga julmeny. I det inlägget finns även recept till julbak och gottigt.

Faktum är att mycket som man förväntar sig på ett klassiskt julbord går bort. Gris på högt och på lågt (julskinka, prinskorv,…) och Janssons frestelse,… Men släppt det! Deppa inte för det! Ja, jag saknar julskinkan och senapen men om man släpper det som var och istället fokuserar på det som kan bli blir det mycket lättare. Och faktiskt riktigt roligt. Som jag skrev i mitt tidigare inlägg: julen handlar inte bara om mat utan även om gemenskap, mys och tindrande barnögon.

Histaminfattigt julbord vid histaminintoleransGooglad bild.

Sen är maten så klart viktigt, som alltid när man strålar samman och firar, men släpp det gamla och lägg istället krut på att skapa nya mattraditioner. Kalkon istället för julskinka t ex, mums! Som sagt, läs de tidigare inläggen. 😉

I år ska jag introducera något nytt på vårt julbord: fyra sorters julbollar. Egentligen skulle jag kalla dem fyra sorters köttbullar men min mamma kräver ett vegetariskt alternativ så då går ju inte det… Det ska alltså bli tre olika köttbullar och en sorts vegobollar. Köttbullar i olika versioner funkar för kidsen och jag tycker det är viktigt att julbordet inte består av en massa “konstigheter”, barnvänligt ska det vara! Jag ska börja experimentera med dessa bollar under de närmaste dagarna så håll till godo. Därutöver kommer vi nog att hålla oss till ungefär samma meny som jag tog fram för två år sedan. Det blir bra det här!

Tips: ljummen äppelmust med kardemummafrön istället för glögg!

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***

Dagens fundering: mastocytos eller angioödem

Att jag är besatt av mastceller och histamin är inte direkt en hemlighet. Jag surfar runt på pubmed och i olika diskussionsgrupper och databaser och säger någon mastcellsaktivering är jag direkt där, jag läser något med ett öga och fastnar som en sugpropp om det verkar relevant för mastogemenskapen i allmänhet och Lillebrors besvär i synnerhet.

Idag hände en sån grej igen. I histamindiskussionsgruppen togs Xolair och angioödem upp. Någon frågade vad angioödem är och jag förklarade lite snabbt att det är vätskefyllda svullnader som uppstår i hud och slemhinnor och länkade till ett av socialstyrelsens dokument om hereditärt och förvärvat angioödem. Jag skummade bara igenom texten men fastnade plötsligt här:

Hereditärt angioödem (HAE) visar sig som anfall med smärtsamma, djupa svullnader, främst i huden och i mag-tarmkanalens slemhinnor. Svullnaderna kan också sätta sig i luftvägarna, vilket kan vara livshotande, och i sällsynta fall även i andra organ.

Då blev hjärnan självgående igen och jag började fundera. Om man söker för “mastocytostypiska besvär” i mage och tarm men en biopsi är negativ för mastcellsansamlingar – kan det istället vara angioödem som ställer till det?* Om dessa är vanliga i magen och tarmens slemhinnor och direkt kopplade till mastcellsfrisättning borde de – i mitt huvud – kunna orsaka mer eller mindre samma symptombild utan att ge de förväntade kliniska fynden när man utreder mastocytos.

Texten nämner också att:

Oftast finns orsaken till förvärvat angioödem i benmärgen,…

Men alltså hallå, mastocytos är en myeloproliferativ sjukdom (benmärgen producerar för många blodkroppar).

Angioödem uppstår genom en överproduktion av bradykinin. Bradykinin är en inflammatorisk substans som frisätts av mastceller (bl a), ffa vid vävnadsskador. Heparin (en annan mastcellsmediator) har en direkt effekt på bradykinin, i länken nedan nämns att mastcellsproducerat heparin skapar det inflammatoriska bradykininet. Så kopplingen mellan mastceller och angioödem finns helt klart och ett överskott av mastceller (mastocytos) borde rimligtvis kunna ligga bakom en överproduktion.

Men hur diagnostiseras nu dessa invärtes? I huden är dessa svullnader rätt enkla att upptäcka (om man vet vad man letar efter och ser skillnaden på nässelutslag och ödem (angioödem uppstår djupare och inte i överhuden)). Men hur får man veta om man har angioödem i tarmslemhinnan? Eller i urinblåsan? Vi har utgått ifrån att Lillebrors problem med fotsulorna kanske har en neurologisk orsak, att obehaget orsakas av någon form av mastcellspåverkan på nerverna eller att nerverna orsakar mastcellsdegranulering (hönan och ägget) och vad gäller hans problem med blåsan har vi funderat åt cystithållet och/eller att en lokal svullnad orsakar problemen. Svullnad kan alltså vara ett angioödem. Men som sagt, hur fastställer man det?

Diagnosbeskrivningen från Socialstyrelsen nämner ett diagnostiserande blodprov så det är kanske där man måste börja:

Hereditärt angioödem typ I diagnostiseras genom att den totala mängden C1-INH fastställs. Vid typ II krävs även att funktionen av proteinet mäts. Det är också möjligt att ställa diagnos genom att mäta mängden av komplementfaktor C4, helst under ett anfall eftersom nivån alltid är nedsatt då, medan den under besvärsfria perioder kan vara normal.

När jag tog upp detta i mastocytosgruppen var det många som kände igen sig i symptombilden och många har även diagnostierats med angioödem, synliga då dock. Jag blir jätteglad om någon har en kommentar, input,… på detta. Det går även bra att säga att jag är helt ute och cyklar. Så länge du förklarar varför. 😉

* Nu utgår jag ifrån ett scenario där de inte bara tog biopsierna på fel ställe. 😉

Lite intressant läsning:
http://ki.se/nyheter/heparin-nyckeln-till-mastcellorsakad-allergi-och-inflammation
https://wiki.du.se/%C3%84mnen_-_Subjects/Medicinsk_vetenskap/Gemensam_wikisida_f%C3%B6r_sm%C3%A4rtkurser_inom_medicinsk_vetenskap_(MC3023_och_MC3024)/Ordlista/Bradykinin

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***

Knäcksås till glassen. Och allmänna glasstips.

Sista lovveckan för kidsen så vi kör lite “lördag hela veckan”-tema. Inte hela veckan kanske eftersom jag inte är så lyckligt lottad (mina höstkurser börjar idag) men några lediga dagar blir det och så lite extra mys på det. Vi brukar t ex inte äta efterrätt efter middagen men idag blev det så. Knäck är godis som Lillebror kan äta och det är inte ovanligt att vi gör det som lördagsgodis när vi har en extrasöt tand. Igår fick jag tipset att göra knäcksås till glass och DET var jag ju bara tvungen att prova. Efter middagen idag rotade jag fram ett vanligt knäckrecept och satte igång. Eftersom jag inte är ett fan av vitt socker och lillebror tål kokossocker bättre körde jag på det så smaken blev lite mer nötig/kolaaktig än typisk knäckig. Jag hade inte heller någon ljus sirap så jag tog mörk. Det gick det med!

Vad gäller glass så är det som med allt annat – det är i regel tillsatserna som gör dem olämpliga vid histaminintolerans. Jag har hittat tre glassar som man kan köpa som Lillebror gillar och tål. Dessa är GBs Gräddglass gammaldags vanilj, Oatlys vaniljglass (den är lite gränsvärdig men funkar så länge vi håller koll på resten av histaminhinken) och Änglamarks ekologiska vaniljglass.

Dessa är hyfsat snälla när det gäller ingredienser och tillsatser och funkar för oss som inte äter glass varje dag men man kan lätt göra egen glass om man ändå är tveksam. Här kommer några recept som vi har snott ihop här i låghistaminköket:
Bananglass (“Får man äta bananer?”)
Glass med körsbär
Glass utan glassmaskin

Caramel sauce for ice cream

KNÄCKSÅS

Till tre portioner tog jag
0,5 dl mörk sirap
0,5 dl grädde (40% UTAN karragenan)
0,5 dl kokossocker
1 tsk smör

Rör ihop allt och mikra sedan till lagom konsistens. I min mikro tog det 2×2 minuter. Jag tog ut och rörde om efter de första två minuterna.
Har du ingen mikro eller vill du hellre koka på spis så går det så klart lika bra. Koka då upp under omrörning och låt puttra några minuter. Du ser/känner på konsistensen när den är bra. Du behöver inte göra något kulprov eller så, det ska kännas som tjockflytande kolasås.

Såsen stelnar och blir så där perfekt seg när den kommer i kontakt med glassen – kidsen var lyriska, mums!

Precis som kolaklubborna jag gör till julen kan man byta ut grädden mot kokosmjölk eller kokosgrädde, om man vill ha en mjölkfri sås.

En annan sås som är god till glass är honungssås med kardemumma!

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***