More from: Mastocytos

Projekt: 28 dagar med mastceller

Inför Dagen för Sällsynta Diagnoser 2018

Ifall ni har funderat på vad jag sysslar med dessa dagar så kan jag säga – jag vet inte riktigt, det går liksom i ett! 😀 Jag har varit dretsjuk som di säger här och så är det ju det där med barn och hushåll, plugg och tentor och jobba extra osv.

Men jag har även jobbat med en webbkampanj som startar idag, 1 februari. Det är ett projekt i samband med Dagen för Sällsynta Diagnoser och går ut på att vi fr o m idag räknar ner till 28 februari genom att varje dag presentera lite blandad information om mastcellssjukdomarna mastocytos och MCAS. Nästan lite som en julkalender. Om ni är intresserade av mastcellssjukdomar och mastcellsproblematik (som t ex histaminintolerans), gå till 28 dagar med mastceller. Då kommer ni direkt till kampanjen på Mastcellssjukdomar Sveriges hemsida och där hittar ni information och “dagens lucka”. Man kan även följa kampanjen på Facebook eller Twitter. 🙂

Detta, bredvid alla andra måsten, kommer att hålla mig sysselsatt denna månad, så om ni tycker att jag tar för lång tid på mig att svara på mail och PM får ni gärna påminna mig för risken är stor att jag helt enkelt har glömt. Det blir gärna så när jag är i Jag ska bara…-läge…

28 dagar med mastceller - Mastocytos & MCAS

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***

Probiotika vid histaminintolerans

Probiotika är ett tema som jag har undvikit lite för att det är så komplext och brett. Probiotika är väldigt modernt i hälsosammanhang (“probiotics is the new gluten” läste jag någonstans och det kan nog stämma) och som alltid när något är stort så är informationsutbudet enormt – på gott och på ont – vilket gör att källgranskning tar tid och det är mycket som ska filtreras och vändas på. Ja, ni vet hur det är. Nu är det iaf så att Lillebror har utvecklat magproblem så jag var så illa tvungen att kavla upp ärmarna och ta mig an temat probiotika.

Vad är probiotika?

Probiotika är livsmedel eller kosttillskott som innehåller hälsofrämjande bakterier (mjölksyrabakterier), dvs levande mikroorganismer. Tanken är att dessa bakterier ska få fäste i tarmen för att så påverka, läka eller skapa en sund tarmmiljö, vilket i sin tur ska påverka värdens hälsa. Fler och fler studier kikar på tarmens status som både orsak till sjukdomar och bidragande faktorer till besvär som man kanske inte alltid kopplar till tarmen. Det är inte alltid lätt att veta vad som är vad men överlag kan man konstatera att det inte är fel att rå om sin tarm, även i förebyggande syfte.

Varför probiotika vid HIT

Det finns även direkta kopplingar till varför probiotika kan vara bra vid histaminintolerans. Rent allmänt så klart – histaminintolerans är ett symtom, det finns en bakomliggande orsak. Denna orsak kan vara en tarmsjukdom/påverkad tarm, eller något helt annat. Även om orsaken inte är direkt kopplad till tarmen är den kanske ändå påverkad, t ex genom näringsbrister av ensidig kost, eller av stressen att inte må bra, för att nämna två möjligheter, och detta blir då en bidragande orsak till histaminproblemet.

Sen så har vi ju också DAO, enzymet diaminoxidas som bryter ner histamin i tunntarmen. Har man nedsatt DAO-aktivitet har man i regel något knas med tarmen. Igen, det måste inte vara en uppenbar tarmsjukdom, en påverkad tarmslemhinna räcker, kanske efter en antibiotika kur eller långvarig stress. Att stärka tarmen, hjälpa den att återhämta sig med hjälp av rätt bakteriestammar, kan ha en direkt positiv effekt på DAO-nivåerna.

Men…

Det finns alltid (minst) ett men när det gäller HIT. När det gäller kosttillskott och liknande bör den som är histaminintolerant i regel kika extra på ingredienser och tillsatser. När det gäller probiotika måste man dessutom kika på vilka bakteriestammar produkten innehåller. Probiotika är fermenterat (därför är det svårt att hitta probiotiska livsmedel som fungerar när man är histaminkänslig), vissa stammar är histaminfrisättande och/eller bildar tyramin, en annan biogen amin som en del har problem med (tyraminöverkänslighet är bl a kopplat till migrän och reaktioner på alkohol). Att hitta en lämplig produkt är alltså inte bara-bara.

Jag hade en lista med olika bakteriestammar från en tysk sida om HIT. Även Yasmina skrev ett inlägg för ett bra tag sedan och Alison berör temat lite då och då. Jag fick nys om en bakteriestam som heter Lactobacillus rhamnosus vars effekt har studerats även på mastcellsnivå, vilket så klart gjorde den extra intressant för oss med tanke på Lillebrors mastocytos. Så den kikade jag lite extra på och sedan gick jag igenom de stammar som nämns på de två sidorna och letade källor och färsk information.

Histaminintolerans - Mastocytos - Lactobacillus rhamnosus(Lactobacillus rhamnosus enligt Google)

Jag tänker inte gå in på alla stammar i detalj (det finns, för att göra saken ännu mera komplex, olika underarter, men det blir överkurs) utan här kommer en allmän sammanfattning som bygger på mina slutsatser av det jag har läst. För den som vill grotta ner sig finns en drös med länkar som jag har använt mig av i slutet av denna text.

Det är ju alltid väldigt individuellt vad man tål och hur man reagerar så om man vill ha en enkel tumregel: undvik produkter med de bakteriestammar som jag nämner under Undvik. Om någon av de andra dyker upp i en produkt kan den ändå funka (men var extra uppmärksam om de hör till gruppen som är orange). Det är svårt att hitta bara gröna bakteriestammar i en produkt, man måste ofta kompromissa. Men som sagt, kompromissa inte med de röda.

Grön = bra, ljusgrön = OK, orange = helst inte om du är känslig eller i ett skov, röd = undvik.

GRÖN
Bifidobacterium infantis
Bifidobacterium longum
Bifidobacterium breve

LJUSGRÖN
Bifidobakterier (resten)
Lactobacillus gasseri
Lactobacillus rhamnosus
Lactobacillus salivarius

ORANGE
Streptococcus thermophilus
Lactobacillus helveticus
Lactobacillus reuteri (ökar histamin men är antiinflammatorisk vilket kan “slå ut” den histaminhöjande effekten)
Lactobacillus plantarum
Saccharomyces-Boulardii

RÖD
Lactobacillus casei
Lactobacillus fermentii / fermentum
Enterococcus faecialis
Enterococcus faecium
Escherischia coli
Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus

Osäker
Vad gäller dessa hittar jag att olika studier kommer fram till olika resultat, dvs den ena källan säger att stammen producerar histamin eller tyramin, den andra kommer inte fram till samma resultat. Det är ju inte ovanligt i sig, man tittar och testar på olika saker och på olika sätt.
Lactococcus lactis
Lactobacillus acidophilus
Lactobacillus lactis

Några produkttips

Jag har googlat runt efter probiotika som matchar mina bakteriestammar och som dessutom inte innehåller en massa skräp. Det var inte det lättaste, i många fall får man som sagt kompromissa lite, hur mycket man kan kompromissa beror ju också på den individuella känsligheten. När ni börjar googla kommer ni snabbt att se att det inte är lätt att hitta tillskott med bara HIT-vänliga bakteriestammar, alltid är det någon som sticker ut. Många företag skryter med att de har kombinerat en massa olika bakteriestammar i sina produkter. Det är synd för oss för färre men säkra stammar hade varit bättre…

För att få lite struktur gjorde jag en lista med vad jag inte tänker kompromissa med. För Lillebror innebär det inga röda stammar och helst inte några som är orange heller. Inte heller lactobacillus acidophilus (han (och jag) tål vanlig fil men A-fil ger oss direkt ränn…, ni fattar). Hans produkter måste dessutom vara gluten- och sojafria och får inte innehålla något av/med ren citrus. Det är de stora bovarna för oss, ni kommer att komma fram till egna kriterier utefter egna behov. Priset förresten, en annan faktor för mig men det är ju olika vad man har råd med så det kanske någon annan inte måste ta hänsyn till.

När det gäller barn gillar jag denna: MRM, Kids Probiotic Drops hos iHerb.
Jag har inte hittat en lika bra/ren produkt i Sverige men om man inte vill beställa från utomlands är detta ett bra alternativ: Primal Defense Kids från Garden of Life.

Jag blev även tipsad om Bifiform. Den är en av få som bara innehåller gröna stammar, tyvärr dock lite tillsatser. Aromerna är jag inte så orolig över (jag slår vad om att jordgubbsaromen aldrig har varit i närheten av en jordgubbe) däremot vill jag egentligen inte ha en produkt med B6 eftersom Lillebror har förhöjda B6-värden.

För vuxna hittade jag en produkt i Tyskland som ser mycket lovande ut: Probio Histamed. Den är dock slut på Amazon just nu och jag har inte hittat en annan leverantör som skickar till Sverige men jag ska hålla utkik efter det. Ni får gärna hjälpa mig och hojta till om ni hittar ett sätt att beställa till Sverige!

Yasmina, The low histamine chef, rekommenderar produkter från Seeking Health och OptiBac. Jag har inte tittat närmare på dem, det känns som om hon har sagt det det finns att säga om dem. Ingen idé att uppfinna hjulet på nytt.

Denna produkt – Lactobacillus rhamnosus GG – ser bra ut. Jag hittade den i en utländsk shop som skickar till Sverige, jag har dock aldrig handlat därifrån själv. De har även en produkt med enbart Bifidobacterium longum (grön).

Men i Sverige då. Det var inte lätt att hitta probiotika för vuxna som uppfyller mina krav men man kan faktiskt ta probiotika för barn även som vuxen.
BifAcid kan dock funka. Den enda lilla osäkerheten är Lactobacillus acidophilus men många tål den bra.

Jag har hållit rätt strikt på just mina krav när jag har letat produkter. Om man inte måste vara lika strikt eller har andra krav hittar man ofta ett större urval. Om ni hittar probiotika som funkar för er, tipsa gärna här i kommentarsfältet så att fler får möjlighet att testa. 🙂

Om ni (som vi) äter naturella mjölkprodukter, kolla upp Verums sortiment. Deras hälsoprodukter innehåller bra magsyrabakterier och kan vara ett komplement. Dessa är i regel 1:or på SIGHI (tåls ofta i måttlig mängd) och det vi tänker på är att varva så att vi inte äter samma flera dagar i rad.

Detta är som sagt en kort sammanfattning med några tankar och idéer. Man kan skriva mycket mer och jag får ju erkänna att temat probiotika vid HIT visade sig vara intressantare än jag trodde. Det är inte omöjligt att jag skriver ett uppföljande inlägg men för stunden får det räcka med detta.

Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3042653/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22815978
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3042653/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26433560
https://www.jstage.jst.go.jp/article/jphs/107/2/107_08028FP/_pdf/-char/en
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4701830/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3889603/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27608474
http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0031951#pone-0031951-g008
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3316997/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3285189/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22185927
https://www.hindawi.com/journals/grp/2012/950582/

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***

Dagen för sällsynta diagnoser coming up

Snart (28/2 2017) är det dags för Dagen för sällsynta diagnoser! Jag brukar göra lite olika grejer för att uppmärksamma dagen genom att sprida information om ffa kutan mastocytos och genom inlägg som det jag gjorde 2016 på Sällsynta dagen 2016. I år kommer jag att fokusera på att sprida information i/genom patientföreningen Mastcellssjukdomar Sverige, som jag råkar vara medgrundare av.

Kutan mastocytos Sällsynta Dagen 2017

Här ser ni mig och Connor – yep, det är den lille tandlöse skroten som är anledningen till att Connor’s kitchen finns. Bildkvaliteten är usel (han är inte ett dugg rödlätt och jag är så klart inte alls rynkig (ett av dessa utlåtanden kan man klassa som alternativ sanning)) men den kommer ändå att dyka upp lite här och där (allt för sakens skull, som det heter på svengelska). Läs mer om Sällsynta dagen 2017.

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***

Magisk mastcellslotion – hemgjord, mastcellsstabiliserande salva

Jag nämnde MML (magic masto lotion) så självklart i mitt inlägg om rosacea och mastceller – och sen upptäckte jag att jag inte lagt upp recept och information om den här på bloggen, bara på Facebook.

MML är en salva som man rör ihop själv och som lindrar vid mastcellsutlöst klåda, nässelutslag, flush,… Storasyster rapporterar att det även funkar vid myggbett. Det är ursprungligen ett recept från webbsidan mastokids.org och har fått stor spridning utomlands för att den är så effektiv. Här i Sverige kommer den mastcellsstabiliserande effekten från Lomudal. Om man har ampullerna på recept kan man använda en sån eller så köper man de receptfria ögondropparna.

magic_masto_lotion_mastocytos

Här på bilden ser man mitt allra första hopkok, enligt originalreceptet. Jag gjorde små burkar att ha i skötväskan, lägga på förskolan,…
Jag tog
5 ml Lomudal
0,45 dl kokosfett
0,75 tsk glycerin

Detta var för 2-3 år sedan. Idag gör jag det lättare för mig. På små reaktioner droppar vi direkt Lomudal och om det behövs smörjas större ytor tar jag Lomudal i handen och blandar med en klick mastcellsstabiliserande (och kylande) aloe vera eller lite kokos- eller arganolja. Funkar fantastiskt bra! Att droppa Lomudal är mitt go to-knep, jag gör det på allt. 😀

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***

Dagens fundering: mastocytos eller angioödem

Att jag är besatt av mastceller och histamin är inte direkt en hemlighet. Jag surfar runt på pubmed och i olika diskussionsgrupper och databaser och säger någon mastcellsaktivering är jag direkt där, jag läser något med ett öga och fastnar som en sugpropp om det verkar relevant för mastogemenskapen i allmänhet och Lillebrors besvär i synnerhet.

Idag hände en sån grej igen. I histamindiskussionsgruppen togs Xolair och angioödem upp. Någon frågade vad angioödem är och jag förklarade lite snabbt att det är vätskefyllda svullnader som uppstår i hud och slemhinnor och länkade till ett av socialstyrelsens dokument om hereditärt och förvärvat angioödem. Jag skummade bara igenom texten men fastnade plötsligt här:

Hereditärt angioödem (HAE) visar sig som anfall med smärtsamma, djupa svullnader, främst i huden och i mag-tarmkanalens slemhinnor. Svullnaderna kan också sätta sig i luftvägarna, vilket kan vara livshotande, och i sällsynta fall även i andra organ.

Då blev hjärnan självgående igen och jag började fundera. Om man söker för “mastocytostypiska besvär” i mage och tarm men en biopsi är negativ för mastcellsansamlingar – kan det istället vara angioödem som ställer till det?* Om dessa är vanliga i magen och tarmens slemhinnor och direkt kopplade till mastcellsfrisättning borde de – i mitt huvud – kunna orsaka mer eller mindre samma symptombild utan att ge de förväntade kliniska fynden när man utreder mastocytos.

Texten nämner också att:

Oftast finns orsaken till förvärvat angioödem i benmärgen,…

Men alltså hallå, mastocytos är en myeloproliferativ sjukdom (benmärgen producerar för många blodkroppar).

Angioödem uppstår genom en överproduktion av bradykinin. Bradykinin är en inflammatorisk substans som frisätts av mastceller (bl a), ffa vid vävnadsskador. Heparin (en annan mastcellsmediator) har en direkt effekt på bradykinin, i länken nedan nämns att mastcellsproducerat heparin skapar det inflammatoriska bradykininet. Så kopplingen mellan mastceller och angioödem finns helt klart och ett överskott av mastceller (mastocytos) borde rimligtvis kunna ligga bakom en överproduktion.

Men hur diagnostiseras nu dessa invärtes? I huden är dessa svullnader rätt enkla att upptäcka (om man vet vad man letar efter och ser skillnaden på nässelutslag och ödem (angioödem uppstår djupare och inte i överhuden)). Men hur får man veta om man har angioödem i tarmslemhinnan? Eller i urinblåsan? Vi har utgått ifrån att Lillebrors problem med fotsulorna kanske har en neurologisk orsak, att obehaget orsakas av någon form av mastcellspåverkan på nerverna eller att nerverna orsakar mastcellsdegranulering (hönan och ägget) och vad gäller hans problem med blåsan har vi funderat åt cystithållet och/eller att en lokal svullnad orsakar problemen. Svullnad kan alltså vara ett angioödem. Men som sagt, hur fastställer man det?

Diagnosbeskrivningen från Socialstyrelsen nämner ett diagnostiserande blodprov så det är kanske där man måste börja:

Hereditärt angioödem typ I diagnostiseras genom att den totala mängden C1-INH fastställs. Vid typ II krävs även att funktionen av proteinet mäts. Det är också möjligt att ställa diagnos genom att mäta mängden av komplementfaktor C4, helst under ett anfall eftersom nivån alltid är nedsatt då, medan den under besvärsfria perioder kan vara normal.

När jag tog upp detta i mastocytosgruppen var det många som kände igen sig i symptombilden och många har även diagnostierats med angioödem, synliga då dock. Jag blir jätteglad om någon har en kommentar, input,… på detta. Det går även bra att säga att jag är helt ute och cyklar. Så länge du förklarar varför. 😉

* Nu utgår jag ifrån ett scenario där de inte bara tog biopsierna på fel ställe. 😉

Lite intressant läsning:
http://ki.se/nyheter/heparin-nyckeln-till-mastcellorsakad-allergi-och-inflammation
https://wiki.du.se/%C3%84mnen_-_Subjects/Medicinsk_vetenskap/Gemensam_wikisida_f%C3%B6r_sm%C3%A4rtkurser_inom_medicinsk_vetenskap_(MC3023_och_MC3024)/Ordlista/Bradykinin

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***

Om konsten att lyssna på sin kropp. Och om rödlök.

Man säger ju att kroppen talar om för en vad den behöver genom att ge oss sug på dessa saker. (Min kropp har uppenbarligen ett stort behov av choklad och glass men det är ett annat dilemma.)

Jag minns en gång när vi var på sjukhuset. Lillebrors behandlande läkare var då en hematolog och hon berättade att hon hade en patient, en tvååring, som var besatt av lingonsylt. Nu minns jag inte vilken brist han hade men det var iaf något som han fick i sig via lingon – och den kopplingen hade denne lille parvel gjort utan att veta om det. Han lyssnade på sin kropp.

Red onion histamine mast cell stabilizing
(Googlad bild.)

För några dagar sen var vi på en utflykt med övernattning. Hotellövernattning igen men i motsats till vår förra hotellvistelse i Örebro var det inte alls lika lyckat denna gången. Vi var på Nordens Ark (underbar park) och sov på deras hotell (inte alls lika underbart, alls). Jag tänker inte gå in på alla tröttsamma detaljer (jag har dock skrivit en recension på deras FB-sida) men det som hände var att det var svårt att fixa något som Lillebror kunde äta och när vi beställt middagen var väntetiden enormt lång för ett barn (45 minuter). När maten kom började jag plocka bort salladsbladen (för se dessa äter han icke). Jag plockade också bort rödlöken men den hade han redan börjat äta och han sa till mig på skarpen att låta bli hans rödlök. Och min ville han också ha. “Äter du rödlök?” sa jag förvånat för det brukar han inte göra och han svarade att: “Ja, det är ju jättegott.” Nästa dag skulle jag göra hamburgare och jag var exalterad över att kunna lägga till rödlök – den plockade han bort för nu var den inte längre god.

Jag tror att där och då på restaurangen, när han mådde dåligt av hunger/det var en lång, aktiv dag/kosten hade inte varit på topp – hans histaminhink var rätt full och hans mastceller var inte nådiga – då behövde han det som rödlöken ger. Rödlök är toppliraren bland livsmedel som innehåller det mastcellsstabiliserande ämnet quercetin. Den har även antiinflammatoriska och antibakteriella egenskaper och gör överhuvudtaget gött men eftersom Lillebror svarar bra på quercetin som tillskott tror jag att det var det han var ute efter. Han brydde sig inte om att han vanligtvis inte tycker om den – effekten han fick av den övervägde smaken. Samma lika är det förresten med salt men det skriver jag om en annan dag!

Lök är en 1a på SIGHI (då och då tåls i regel bra, i små mängder). Om man ser till den enskilda löken (t ex i första länken nedan) ser man att lök inte är lök – de har olika egenskaper och t ex olika quercetinnivåer så det kan vara lite missvisande att klumpa ihop dem. Sen är det så klart alltid allmänna rekommendationer och det finns (nästan) alltid två sidor av myntet – många livsmedel med mastcellsstabiliserande och antiinflammatoriska egenskaper är samtidigt histaminfrisättare. För många överväger de positiva, läkande effekterna, för andra funkar det inte. Tål man lök, ffa rödlök, har man en kraftfull, naturlig histaminsänkande källa.

Några länkar om rödlök och histamin och quercetin:
http://journal.ashspublications.org/content/120/6/909.full.pdf
http://online.liebertpub.com/doi/abs/10.1089/jmf.2007.0642
http://www.livescience.com/45293-onion-nutrition.html
http://www.academicjournals.org/article/article1404474704_Abdel-Salam%20et%20al.pdf

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***

Antihistamin i stiftform, bra vid t ex myggbett och urtikaria

Titta, vad det finns! Antihistamin i stiftform! Det ska vara riktigt effektivt på insektsbett av olika slag och det borde även hjälpa vid reaktiva mastcellsfläckar som ju förekommer vid kutan mastocytos och nässelutslag. I den svenska bipackssedeln står att det finns ett svenskt företag som har försäljningsrättigheter men jag har inte hittat produkten här utan jag beställde, efter ett tips från en fin vän, från Finland. Det funkar som ett vanligt stift (som en lypsyl t ex), man vrider ut lite och smörjer betten/utslagen/fläckarna.

Antihistamine stick

Från den svenska bipacksedeln:
“Etono 20 mg/g kutant stift

Vad innehåller Etono-kutant stift?
Den verksamma substansen i Etono-stift är 20 mg/g tripelennaminhydroklorid och som
hjälpämnen ingår propylenglykol, natriumstearat och renat vatten.

Hur verkar Etono?
Etono innehåller ett lokalt verkande antihistamin, tripelennaminhydroklorid, som har lätt
bedövande effekt. Etono lindrar hudreaktioner som irritation, klåda, svullnad och rodnad som uppstår till följd av histaminfrisättning vid insektstick och -bett.”

Jag kikade efter det verksamma ämnet på Fass för att se om jag hittar en liknande produkt men nix, allt jag hittade var avregistrerade läkemedel.

Jag beställde från Apteekkituotteet.fi. Jag pratar inte ett ord finska utan använde webbläsarens översättningsfunktion för att ta mig genom beställningsprocessen och det gick det med. Ett stift kostar ca 80 kr och frakten gick på ca 45 kr. Leveranstiden var bra lång, det tog några veckor. Jag vet inte om det är standard – jag har nog aldrig handlat från Finland innan, inte vad jag minns iaf – men det kan ju vara bra att veta.

Nu går jag nästan och hoppas på de nästa mygg- eller loppbetten! Både Lillebror och jag får rejäla reaktioner och Lillebror får ju dessutom nässelutslag av värme och ja, att hans mastofläckar lever sitt eget liv hör ju till sjukdomen…

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***

Om ägg och histamin. Och en omelett.

I dessa dagar kom det ut en ny, uppdaterad version av SIGHI – den schweiziska mastcells- och histaminintoleransföreningens livsmedeleslista som graderar livsmedel enligt deras histamininnehåll/histaminfrisättande förmågor. Det har tillkommit en del nya livsmedel och tillsatser (listan gick från 13 sidor till 19!) men en uppdatering tänkte jag gå in lite extra på för jag vet redan nu att den kommer att ge upphov till frågor – ägg.

I alla tidigare listor har man avrått från rå äggvita. Rå äggvita retar mastcellerna att frisätta histamin, det är alltså en histaminfrisättare. Tillagad äggvita sades i regel tålas bra och det fanns inga histaminrelaterade anledningar att undvika den. Nu är det andra bud. Man har fått ett hum om att det är dit hän utvecklingen tar oss eftersom ägg och äggvita har förekommit mer och mer i olika forum och diskussioner och nu har tydligen så många rapporterat in problem med även tillagad äggvita att SIGHI har anpassat den nya listan. De har formulerat att “ffa rå äggvita är en mastcellstrigger, men även tillagad”.

Jag hittade denna studie från 1952 som bl a kommer fram till att: “Intravenous injectios of egg-white raise the plasma histamine concentration in non-sensitized rats. This property is unaffected by boiling the egg-white.” Den kan ju antyda att det var rätt beslut att omvärdera äggvitan.

Många nya hittar hit hela tiden (jättejättekul!) och har man inte haft tillgång till tidigare SIGHI-versioner tänker man då naturligtvis att: “Vänta lite, hon säger ju att hon bara använder 0or och några 1or – ändå använder hon äggvita…” Så jag känner att jag måste förklarar lite extra varför vi ändå använder äggvita. För det kommer jag att fortsätta med men jag kommer att markera det i respektive recept så att det blir tydligt. Funderar du över andra livsmedel så har jag sammanfattat en del under Frågor och svar (även kallad “Får jag äta det?”).

Hittills var det alltså bara rå äggvita som krävde extra uppmärksamhet enl. SIGHI. Lillebror är inte förtjust i äggprodukter som äggröra, omelett eller kokt/stekt ägg men han har aldrig reagerat på bakverk eller annat med ägg i. Han har även knäckt ägg och inte reagerat vid kontakt, däremot får han inte smaka på smet som innehåller rå äggvita. I vanligt fall är jag ju restriktiv med 2or men här kommer jag att göra ett undantag. Det har fungerat bra hittills och man blir väldigt begränsad om man tar bort ägg. Naturligtvis skulle jag inte tveka att ta bort ägg om de visar sig ställa till problem men det är som sagt inget vi har märkt alls. Mitt intryck är att de flesta i histaminkretsar tål tillagad äggvita men det finns ändå många som säger sig reagera. Bland dem tål många mat som innehåller ägg men inte “rena äggrätter”.

Du kan din känslighet bäst så du kommer att komma fram till hur du vill/behöver göra. Om du gör som vi – fortsätter med tillagad äggvita – kan det vara bra att ha informationen om äggvitan i bakhuvudet. Skulle du komma in i en känslig period kan du då alltid testa att ta bort den.

Och bara för att kommer här en omelett med bl a quercetin som jag åt när kidsen åt pannkakor!

Omelett with quercetin

3 ägg
en skvätt vätska
1 liten lök (1a), hackad
1 gul paprika, tärnad eller strimlad
mozzarella
salt, basilika
lite fett att steka i

Sätt ugnen på 200 grader.
Fräs grönsakerna i lite fett.
Sänk värmen på plattan lite (så att omelettens botten i bränns).
Blanda ihop ägg, vätska, salt och basilika i en skål.
Häll blandingen över grönsakerna och låt puttra lite.
Skär mozzarellan i skivor.
När omelettens kanter börjar bli fasta, lägg på mozzarellaskivorna och ställ in stekpanna högst upp i ugnen.
Sätt på grillfunktionen så att värmen kommer från ovan.
Grilla tills färgen är fin och osten är smält.

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***

Om histamin, östrogen och progesteron och DAO

Detta är ju inget som påverkar Lillebror men det kommer på tal så ofta att jag nu fick tummen ur att göra färdigt detta lilla inlägg – man får göra det bästa av det faktum att Facebook buggar ikväll. 😉 Här kommer lite info om varför många kvinnor blir histaminkänsligare vid mens och varför just kvinnor runt klimakteriet ofta drabbas av histaminintolerans.

histamine intolerance estrogen progesterone

Både östrogen och progesteron påverkar DAO (enzymet som bryter ner histamin i tunntarmen). Ett överskott av östrogen blockerar DAO, precis som ett underskott av progesteron gör. Östrogen är dessutom extra klurigt: medan det blockerar DAO retar det samtidigt mastcellerna att frisätta mer histamin vilket sedan i sin tur leder till att äggstockarna frisätter ännu mer östrogen, en ond spiral. Äter du förresten p-piller (eller använder ett annat preventivmedel som innehåller östrogen) och är histaminintolerant kan det vara värt att kolla upp om du har en sort som ökar östrogennivåerna för mycket för dig.

Vanliga symptom på östrogendominans är flushar och värmevallningar, sömnbesvär, trötthet (normal och extrem), ledvärk, hjärndimma, frusenhet, sockerintolerans, födoämnesöverkänslighet,… Ja, ni ser. Symptom som nämns väldigt ofta i histaminkretsar och många som drabbas av HIT är just kvinnor. Andra symptom som kan betyda höga östrogennivåer är t ex ömma bröst, ihållande fett runt mage och lår och humörsvängningar.

Med det sagt, även män kan drabbas av hormonella obalanser och även östrogendominans och man får utgå ifrån att effekten är samma: blockerad DAO och ökad histaminfrisättning. Jag tror – det är min tolkning dock, jag har inte hittat något om just män, östrogen och histamin – att män inte drabbas lika hårt eftersom vi redan från början pratar om lägre nivåer än hos kvinnor, plus att deras hormoner inte är så lättrubbade och inte “kastas om” en gång i månaden. Hormonella obalanser hos män verkar visa sig med stigande ålder så har du “åldern inne” (vad nu det kan vara men kanske runt 45?), är histaminkänslig och uppvisar andra symptom för östrogendominans (viktuppgång med bukfetma och förstorade bröst, humörsvängningar, mindre testiklar och/eller penis,…) kan det vara värt att kolla upp detta.

 

ÄL och mens

I början på mensen till ägglossningen (follikulär fas) ökar östrogenet samtidigt som progesteronet sjunker. I andra ord: histaminfrisättningen ökar och DAO blockeras. Studien nedan visar att kvinnor har lägre DAO under denna fas än under lutealfasen (ÄL till mens), under lutealfasen är DAO-nivåerna högre och östrogennivåerna lägre. Vid mensstart frisätter alltså mastcellerna ökade mängder av bl a histamin och DAO är nedsatt. Redan innan vi har ätit något är kroppen alltså redan överfull av histamin (tänk att er kropp är en histaminhink som redan av sig själv är fylld till nästan bredden) och histaminet i det vi äter bryts inte ner ordentligt. Detta underlättar inte när man letar efter histamintriggers och därför är det jätteviktigt att man noterar om man är i lutealfasen eller den follikulära fasen när man skriver mat- och symptomdagbok.

Nu kanske du tänker: “Men jag blir ju mycket känsligare vid ÄL, borde jag inte må som bäst då?” Jo, men hormonförändringen sker gradvis så utgå inte ifrån att förändringen sker prick på första mensdagen. Man kan absolut känna av effekten några dagar tidigare än just mensstart, precis som att östrogenet inte bara droppar till låg nivå vid ÄL utan sänkningen börjar något tidigare. Teoretiskt borde man – ur ett hormonellt perspektiv och med fokus på DAO – ha bäst DAO några dagar innan och efter ÄL. Sen får man inte heller glömma att DAO inte säger allt, det säger egentligen bara hur effektiv histaminnedbrytningen i tarmen är. Den ökade histaminfrisättningen sker i hela kroppen och måste brytas ner av andra enzymer på cellnivå som vi inte kan mäta. En annan sak att ha i åtanke är att denna studie gjordes på friska kvinnor. Har man t ex redan nedsatt DAO pga sjukdom eller problem med histaminfrisättning pga en mastcellssjukdom förstärks problemen ytterligare.

Klimakteriet

Vid klimakteriet börjar kroppen producera mindre och mindre östrogen och progesteron. Under förklimakteriet svänger hormonnivåerna så det står härliga till. Man går från östrogenbrist till östrogenöverskott på bara några dagar, och så tillbaka igen. Det är ofta i samband med att detta drar igång som många kvinnor blir histaminkänsliga. Enligt studien nedan bör man ha detta i åtanke om en kvinna i förklimakteriet lämnar DAO-prov (“Furthermore, our findings suggest that serum DAO levels should be interpreted cautiously in premenopausal women.”).

Man kan ju tänka: “Men vad bra, om kroppen producerar mindre östrogen kan jag ju inte drabbas av östrogenöverskott och de problem som medföljer.” Och det stämmer delvis. När klimakteriet är över blir de flesta kvinnor bättre i sin histaminkänslighet men en viss känslighet brukar bli kvar, t ex eftersom progesteronnivåerna har sjunkit (påverkar DAO negativt). Många tar östrogentillskott för att få upp nivåerna, vilket lätt leder till ett östrogenöverskott och då är vi tillbaka till att ett östrogenöverskott triggar mastcellerna att frisätta histamin samtidigt som det blockerar DAO.

Östrogendominans i kombination med progesteronbrist ser man tydligen ofta vid problem med binjurarna. Jag har inte tid eller ork att fördjupa mig i det men där ser man ytterligare ett exempel på hur binjurarna kan orsaka histaminintolerans. Lite intressant att jag nyligen stötte på kopplingen mellan natriumbrist, histamin och binjurarna.

Ja, det var lite om östrogen och progesteron och hur de kan påverka ens histaminkänslighet. Man kan skriva mycket mer men nu har ni ett hum, det är bara att fortsätta att fördjupa sig om ni är intresserade.

Igen (och igen och igen): histaminintolerans är ett symptom. Det finns en bakomliggande orsak och hormonell obalans är en av dessa möjliga orsaker.

Lite läsning:
OM DAO-påverkan mellan ÄL och mens: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23099198
En fantastisk blogg om histamin och klimakteriet: https://themenopausehistamineconnection.wordpress.com/
Om histamin och östrogen: http://www.larabriden.com/the-curious-link-between-estrogen-and-histamine-intolerance/
Om mastceller och rikliga blödningar: http://humupd.oxfordjournals.org/content/8/1/60.full.pdf
Intressant foruminlägg om allergier och progesteronbrist: http://www.medhelp.org/posts/Menopause/Allergies-and-low-Progesterone/show/735265
Progesteron, östrogen, binjurar och sköldkörteln: http://www.naringsmedicinsktidskrift.se/MichaelLam.html
Allmänt om hormoner: http://www.halsosidorna.se/Hormoner.htm

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***

Pollakiuri – en inte ovanlig men ändå mindre känd histaminreaktion

Idag klantade jag till mig i låghistaminköket. Ja, jag lät fisken ligga för länge i rumstemperatur, vilket gjorde den till en histaminbomb. Jag slarvade, var okoncentrerad och allt tog längre tid än tänkt. Och jag fattade det inte förrän vi hade ätit hälften. Ni ser, trots en djup kunskap och förståelse går det aldrig att utesluta den mänskliga faktorn så om ni gör missar, läser fel på en innehållsförteckning eller vad det nu är som kan hända, så var inte för hårda mot er själva. Det ÄR mycket att hålla koll på.

Min miss ledde naturligtvis till att Lillebror fick histaminpåslag som visade sig genom ett “signalöra” (ett öra blir illrött), reaktiva mastcellsfläckar, gråtmildhet och kissnödighet. Han kissade tre gånger på en timme och det inte lite varje gång. Det slog mig att många inte vet om att man kan bli väldigt kissnödig av histaminpåslag. Det heter pollakisuri, vilket betyder “ovanligt täta urinträngningar under dagtid” (frekvent urinering, man kissar alltså mycket och ofta).

Pollakiuri - jättekissnödig
(Googlad bild.)

Förra året, på Mastcellssjukdomar Sveriges medlemsmöte, förstod jag att det finns en anledning till att Lillebror ibland blir väldigt kissnödig. När detta kom på tal var det nämligen fler som räckte upp handen och sa att: “Så får jag också jätteofta!” En undersökning av personer med mastocytos visade att kissnödighet ligger på plats 7 av 38 vad gäller jobbiga symptom – där ser man hur vanligt det ändå är.

Jag trodde egentligen att det är hans kropps sätt att rensa systemet efter att något har kommit in och “stört”, numera har jag förstått att den extrema kissnödigheten är en reaktion till följd av att mastcellerna i blåsan degranulerar (frisätter bl a histamin). Jag hittade även lite tysk information om att det (naturligtvis) finns mastceller i urinvägarna som i sin tur kan degranulera vid retning, vilket också kan leda till pollakisuri. Troligtvis är en kissnödighetsreaktion en kombination av mastcellsdegranulering i både blåsa och urinvägar. I Lillebrors fall hjälper ett H1-antihistamin (han tar Aerius) att häva reaktionen.

Att mastcellerna retas till att frisätta histamin kan ha olika orsaker. Vi vet ju hur många olika och högst individuella triggers det finns (histaminfrisättande livsmedel och läkemedel, stress och sjukdom, miljöpåverkan,…). Symptom som migrän, rinnsnuva, kliande ögon, diarré och nässelutslag känner man ju i regel till men om du alltså blir extremt kissnödig då och då kan det vara värt att notera det också i din mat- och symptomdagbok. Om du skriver en. Vilket jag rekommenderar att du gör om du inte har hittat alla dina triggers än.

Jag hittade inte så mycket mer om just fenomenet pollakisuri och mastceller, definitivt inget lättläst, men däremot om histamin och histaminets effekt på blåsan, om kopplingen till kronisk blåsinflammation t ex eller interstitiell cystit för den som vill fördjupa sig.

Lite läsning:
http://thelowhistaminechef.com/histamines-role-in-chronic-urinary-tract-infections-or-intersitial-cystitis/
http://europepmc.org/abstract/med/1700148
https://histamino.wordpress.com/category/histamine-intolerance/symptoms-of-histamine-intolerance/
IC: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1464-410X.1993.tb15986.x/abstract

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***