Om smarta saker, histamin och te

Jag är löjligt förtjust i smarta saker och fiffiga mojänger och en sån hittade jag på IKEA häromsisten – en praktisk tesil (den heter Sakkunnig). Jag blir så irriterad på kulor och annat som man måste pilla med (ja, jag är lättirriterad ibland) så dessa fick följa med hem direkt: man fyller silen och hänger den på glasets/koppens kant. Bara det liksom. Sen kan man lägga den på handtaget när man tar ut den så droppar det inte på bordet. Tänk hur många gånger man har suttit i soffan och tänkt: “Fan, nu tog jag inte med något att lägga tepåsen på!” Eftersom jag inte bara är lättirriterad utan även lat har jag druckit en hel del bittert te.

Det slog mig också att jag nog inte gjort ett inlägg och histamin och te – det måste vi ändra på.

Tea and histamine and a smart tea-strainer

Te är en lurig dryck när man är histaminintolerant. Teer är fermenterade och oxiderade och ofta hittar man tillsatser som aromer och sånt i teblandningarna. Något som i regel alltid fungerar bra är örtteer gjorda på färska örter (underförstått att man använder örter som man tål). Dessa kan man även konsumera som naturligt antihistamin om man väljer mastcellsstabiliserande och histaminsänkande örter.

Nu har jag full förståelse för att alla kanske inte vill odla egna örter, ibland vill man ha en praktisk tepåse när man är på jobbet, och det finns vanligt te som i regel fungerar bra. Superstjärnan i låghistaminköket är… vitt te! Vitt te är inte lika bearbetat och jäst som andra tesorter och sägs ha en mastcellsstabiliserande effekt.

Tesorter som man bör undvika helt är svart te, grönt te* och maté-te. Dessa sorter är så klart fermenterade, som alla torkade tesorter, men de innehåller även koffein som kan vara en trigger och de blockerar DAO. Övriga torkade teer, t ex örtteer gjorda på pepparmynta och andra örter som man tål eller rooibos, fungerar ofta bra så länge det är rena teer. Undvik smaktillsatser, aromer och annat. Ofta blandas det i svart te i andra tesorter, så håll ett öga på det.

Ur histaminsynpunkt är alltså te på färska örter och vitt te säkrast men som vanligt är det den individuella känsligheten som sätter gränserna.

* Grönt te har mastcellsstabiliserande, antiinflammatoriska och antimikrobiella egenskaper så har man inte problem med koffein och lågt DAO kan man ändå vilja testa ett det.

Mer om te och histamin:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16322071
Jarisch, R. “Histaminunverträglichkeit”, Thieme Verlag, andra utgåvan
https://themenopausehistamineconnection.wordpress.com/2014/06/15/after-all-that-was-it-the-green-tea/

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***

Leave a Reply