Enkla godisklubbor i micron

När man väl har fått ett hum om allt är matbiten inte så komplicerad när man är histaminintolerant. Man kan äta från hela kostcirkeln och man kan äta varierat. Godis däremot, det är svårare. För en annan gör det kanske inte mycket (tvärtom egentligen ;-)) men när man är 3 år och snart ska fylla 4 så är det en annan femma. När kompisarna runt omkring äter godis så vill man också ha. Och man ska också få.

Jag tänker mycket på godis och bakverk för jag upplever det som om det är där risken är störst att Lillebror blir utan. Ingen av hans kompisar eller han själv bryr sig om att hans köttfärssås inte innehåller tomat. När det bjuds på godis blir det dock snabbt påtagligt att något är annorlunda. Vi tänjer lite på gränserna när det t.ex. gäller kalas eller andra speciella tillfällen. Då får vi ge extra antihistamin och vara extra uppmärksamma på det han äter före och någon dag efter.

Det gäller dock främst choklad och bakverk, godis som i färgämnen, kemi och socker går i regel bort. Inte bara p g a hur det påverkar mastcellerna och han reagerar med histaminpåslag, Lillebror har även problem att bryta ner socker. Han blir inte bara speedad, sockerspeedad som det ju heter, han blir påverkad. Han börjar sluddra och vingla och beter sig som om han vore alkoholiserad. Detta är kopplat till en genetisk mutation (vi har gjort ett stort gentest), det är inte typiskt för histaminintolerans. Men det är ett annat tema för ett annat tillfälle. Han verkar hur som tåla kokossocker bättre än andra sockertyper, därför använder jag det.

Men tillbaka till klubborna som jag snodde ihop som försök, för att inviga mina nya klubbformer som jag hittade för en billig peng på ebay. De är helt klart rena rama sockerbomberna, det går inte att frångå, men dessa klubbor innehåller inga tillsatser och en sån som lördagsgodis eller i en kalaspåse, det får vi ta! Storasyster frågade om vi kan göra kokoskolaklubborna (hon pratar fortfarande om dem) i dessa former så det ska vi testa härnäst.

Vad som hände med färgen vet jag inte! De var så fint lilarosa innan de svalnat och stelnat… Men både Stor och Liten satte i sig sina smakprover.

Lollipops

1 dl kokossocker (du kan ta vilket socker du vill)
1 dl ljus sirap
ca 2 msk saft från mosade blåbär

Olja in silikonformerna och lägg i pinnar.
Blanda allt i en microsäker behållare. Jag tog en stor, hög kaffemugg av keramik. Ta inte plast. Även om plastbunken i sig tål micro så tål den kanske inte de höga temperaturer som uppstår när socker kokar. En tjock glasskål fungerar också.
Micra allt på full effekt i 4 minuter. Ta ut FÖRSIKTIGT! Behållaren är glödhet och innehållet lika så.
Rör om och micra igen på full effekt i 4 minuter.
Fördela blandningen i formerna med en sked och låt stelna.

Nästa gång blir det mer smaksättning av något slag. Man kunde ana blåbären men ska de smaka blåbär (eller något annat, äpple eller päron kanske, åh, eller körsbär) får man ta i mer. I USA droppar de ofta i någon droppe eterisk olja men jag vet inte, det känns inte fräscht i livsmedel. Det är iaf något jag har fått för mig, det kanske är överdrivet och eterisk olja i maten är hur easy som helst…

***Om du är ny här så läs gärna igenom Bra att veta och Frågor & svar. Under Bakom kulisserna och Om CK hittar du mer samlad histamin- och mastocytosrelaterad information, så kika gärna där också. Många frågor kommer att besvaras. 🙂
***

Leave a Reply